Senaste inläggen

Av Sunda Pengar - 5 december 2008 05:42

Hur kan det vara?, frågar många sig att en minskning i priserna pa hus i USA leder till att banker i Tyskland, Island, Ryssland och otaliga fler helt plötsligt börjar få betalningssvarigheter.

Hur kan det påverka ett globalt banknätverk sa negativt att det nu under lang tid har varit i princip omöjligt att lana av andra banker i nästan hela världen?

Nar svenska bostadsmarknaden föll -15% iochmed finanskrisen så påverkade det bara Sverige. Det blev ingen kris i Tyskland for att vi satt oss i problem i Sverige. Vad ar skillnaden idag två decennier senare som gjort det mojligt att normalt hanterbara prisförändringar låser det globala banknätet?

Anklagelserna är många, varierande från nonsens som girighet, överbetalda bankirer, omdömeslösa låntagare till strukturfel i politiska beslut som ”The community reinvestment act” och liknande.

Sanning ligger det i att politikerna, speciellt Clintonadministrationen har sett det som en bra politisk morot att alla ska ha ratt till att låna till hus, och banker inte får neka att låna till problematiska låntagare, vi har alltså en marknad i konstgjord obalans.

Men trots detta, en värdeminskning pa fastigheter i USA på 20%, hur kan det stanna hela världen? Det gar inte ihop.

Svaret ligger i derivatmarknaden, den dar marknaden som ingen egentligen vet något om, som Ben Bernake tog extra lektioner i och tvingat varenda investmentbank i USA till konkurs eller ”shotgun marridge”.

Derivat och ishockey

For att enklare förstå konceptet derivat sa kan vi ta en sluten ekonomi, ett ishockeylag (Puck IF). Hela ishockeylaget är vad man brukar karakterisera som realekonomi. Laget har löntagare som lever sitt liv på att utöva ishockey i en faktisk ishockeyrink med konkreta inkomster från publik, kostnader för ishall, materiel osv.. Laget har också direkta intressenter av varierande storlek. Ägaren av ishockeylaget, ägaren av ishallen, entreprenören for catering, leasing av ismaskinen, kreditgivare (banker) till intressenterna etc.

Utanför denna verksamhet, utan direkt anknytning till den reala ekonomin har vi en såkallad pappeprsekonomi. Denna består i det har exemplet av vadslagning. Alltså människor som inte har ett direkt intresse av ishockeylaget, men som ar villig att satsa pengar pa hur det ska gå for laget. Ett vad på t.ex vinst av serien for Puck IF tas emot av en annan som tror på förlust for 1000SEK.

Detta vad på 1000SEK ar i all essens ett derivat. Värdet på vadet ar ”deriverat” från Ishockeylaget och precis sa fungerar derivat i verkligheten. Hur kan detta vara skadligt for realekonomin? I det har fallet ar det inte skadligt, snarare nyttigt. Vi har en transaktion av två utomstående, oavsett utfallet på derivatet (vadslagningen) sa kommer det att gynna ishockeylaget da de far mer intresse for deras spel och ut utslaget av derivatet påverkar överhuvudtaget inte realekonomin, dvs driften av hockeylaget. En win win situation alltså.

Konceptet risk och osäkerhet

Utöver detta ar det viktigt att tanka pa relationen mellan risk och osäkerhet. Sa länge du som vadslagare (investerare) kan bedöma risken tillförlitligt så kan du också satta ett pris pa risken. Nar du inte längre har tillförlitlig information (t.ex. ingen information om vilka spelare som ska vara med i laget) sa har du lämnat riskbedömningen och korrekta priser, därmed sitter du i osäkerhet och gissningslekar. De tidigare vaden du gjort under andra premisser är plötsligt svårbedömda. Den har distinktionen gjordes av den kända ekonomen Frank H. Knight.

Så har kommenterade en ekonom om uppskattning av risk på nuvarande derivatmarknad på Leehman:

 “We are in a minefield. No one knows where the mines are planted and we are just trying to stumble through it”

Ett typfall då risk har blivit osäkerhet och prismekanismer slås ur spel.

Konceptet risk och belåning

Ytterligare en viktigt hörnsten i relationen mellan risk och avkastning ar att man måste förstå konceptet med hävstångsinvestering eller leverage på engelska.

Att investera med hävstång ar i princip att investera med pengar man inte har. För varje krona du satsat på ishockeymatchen sa har ett kreditinstitut lånat dig, låt oss säga 4. Satsningen är alltså på totalt 5, varav 1kr är eget kapital och 4kr är krediter. Relationen mellan eget kapital och kredit ar 1/5=20%.

Vad betyder detta i klartext? Så länge ditt vad inte går med förlust med mer an 20% sa har du rad att betala förlusten utan att måsta skjuta till mera eget kapital for att hålla liv i vadet/derivatet.

I ett normalt vad eller derivat utan kreditfinansiering kan du ta en 100% förlust på utan att skjuta till mera kapital.

Konceptet fungerar också omvänt, om du har en vinst på 100 och en havstång på 4 sa blir slutgiltig vinst 400, alltså en fyrdubbling av ditt satsade kapital. På samma satt kan förlusten blir fyrdubbel. Det är i all essens konceptet med havstång och bankverksamhet för den delen.


Investerarnas jakt på derivat


Nar derivaten började komma i början pa 80talet höll den sig i stort sett till valutahandel (forex), råvaror och prissäkring på skörd. Vid början på 90 talet blev det dock ett skifte i utvecklingen på derivat baserat på bostadsmarknaden. Efterfrågan skapades och krävdes formligen av Wallstreet.

 Beginning in the 1990s, he wrote, "the incentive for everyone to behave this way came from Wall Street ... where the demand for (securities based on subprime loans) simply couldn't be satisfied.
Andre Leonard – Reporter

Wallstreet i princip krävde att kreditgivarna till fastigheter i USA skulle nå ut till de mest riskabla låntagarna. Varför då?

Det hela baserades på 2 irrationella begrepp.

  • 1.    Huspriserna går alltid upp.
  • 2.    De nya typerna av derivat kan sprida risk till acceptabla nivåer.


Joseph Stiglitz (nobelpristagare) observanta syn pa detta fenomen var följande:

The mortgage brokers loved these new products because they ensured an endless stream of fees. They maximized their profits by originating as many mortgages as possible, with frequent refinancing.

Our bankers forgot that their job was to prudently manage risk and allocate capital. They became gambling casinos
.


For att hålla finansieringen av denna derivatmarknad hade ett enormt lobbytryck uppstått i USA i mitten på 90talet av ”The International Swaps and Derivatives Association” och kritiken efter tidiga förluster på 90talet glömdes snabbt bort.

År 2000 kom den riktiga stöttestenen for en nästan helt oreglerad derivatmarknad genom ”Commodity Futures Modernization Act of 2000”

Den har lagen säg till att all derivat handel (som Enron sysslade med utan insyn som fick bolaget att kollapsa) skulle ske utan insyn från myndigheter eller annat sådant onödigt. Resultatet av detta ar att efterfrågan på dessa oreglerade instrument fullständigt exploderade över all sans.

Det globala casinot – dess uppbyggnad

Nu har vi grundstenarna.


  • Vi vet vad ett derivat är i princip.
  • Vi vet dess relation till realekonomin.
  • Vi vet vikten av att kunna skilja mellan risk och osäkerhet.
  • Vi vet effekten av belåning for investering, havstångsprincipen.
  • Vi vet varför marknaden för derivat är oreglerad.



Här har vi konceptet i grundidén.

Vi hade en kreditgivare till bostäder som satt knädjupt i subprime och behövde bli av med dem.

Vi hade en investmentbank som insåg att om vi paketerar de murkna subprimelånen MBS (Mortgage Backed Security) derivat. Detta paket säljs vidare som man styckar upp (slice and dice) i olika instrument (finns en uppsjö) och kallas nu CDO (Collaterized Debt Obligation). Eftersom du nu spridit risken kommer rating bolaget, d.v.s de som sätter priset på risk och bestämmer att eftersom det nu ar spritt så är de har skräplånen mycket säkrare. En högre kreditrating med andra ord, trots att det i verkligheten ar missledande har det skett så.

Nu börjar det blir lite rörigt för vi har redan rört oss från skräplån till säkra derivatinstrument. Så av denna CDO vi nu skapat gör vi om det till en syntetisk CDO med samma MBS (subprimelån) som grund.

Sen skapar du en CDO av CDOn (CDO i kvadrat)  och sedan skapar du en CDO av en CDO av en CDO (Kub CDO) av precis samma sak, skräplån eller junk bonds som det hette på 80talet.

Nu med dina nya produkter så säljer du vidare dessa som SIV (Structured Investment Vehicle) eller varför inte ABCP (Asset Backed Commercial Paper) eller in pa en money market fund, som da ska vara lågrisk traditionellt.

Nu börjar man första varför ingen vet var subprimelanen ligger, det finns i princip överallt och ingen vet egentligen vad för hus det egentligen var som belånades i början.

Ta nu denna struktur på derivatinstrumenten och kombinera med hur de finansieras. Nu blir det riktigt krångligt.

Du som investerare har bestämt dig för att satsa 1 MSEK av ditt kapital och du går till en ”prime broker dealer” som ger dig en havstång på 3. 1MSEK i kapital och 3MSEK i skuld/kredit).  Dessa 4 MSEK investeras nu i en fond av en fond som nu ges leverage på 3 eller 4.

Hedgefonden kommer sedan att investera dessa pengar och köpa CDO instrument som har en havstång på 9 eller 10.  I slutet på den märkliga finanskedjan av drastiskt ökande skulder sitter vi dar den första miljonen investerad av en investerare ar garant for 100 miljoner i skulder i slutet på kreditkedjan.


Kombinera nu allt detta och vi har ett globalt oreglerat finanssytem där moderata investeringar bubblar upp till okontrollerbara havstångsnivåer i en giftig mix av investeringar där de mest osäkra lån, obskyra investeringsmetoder, felprissatta tillgångar, komplexa strukturer och derivat på derivat (CDO CDO CDO CDO) lösningar lämnar alla investerare i en position da de omöjligen på ett rimligt satt kan uppskatta risk.

Risk har blivit osäkerhet, och alla flyr hals över huvud.

Hur kan sådan skuldsättning ha varit möjlig? Svaret är billiga räntor och ingen reglering.


Verkligheten har kommit ikapp – The Minzky moment

Som ni ser med investeringen på 1 miljon som blev 100 miljoner. Om husvärderna går ner med 1% sa kollapsar en lånekedja pa 100 miljoner, och ingen vet var de här lånen i kedjan ligger, eller på vilka hus de baseras. Vi har alltså en fullständigt kollapsande kreditmarknad som leder till okontrollerade mängder margin calls och nu, om man tittar på Leehman citatet igen så verkar det vettigt.


“We are in a minefield. No one knows where the mines are planted and we are just trying to stumble through it”

UBS, nyligen kända for rapporten som skämtsamt kallats ”How not to run a bank” av media, sa nyligt:

“Have we reached a Minsky moment?”

Minzkys kredit teorem går ut på att en uppluckring av reglering i kreditstandarder av övervakare utnyttjas i en boom/bust kreditcykel i ett typ av pyramidspel där de stora förlorarna ar såkallade ”Ponzi borrowers”, dvs de som inte har råd med lånen, utan enbart finansierar sin spekulation med konceptet att tillgången som håller den uppe kommer att stiga i värde. Knappast en intellektuell position.


Pappersekonomin och Ishockey

Tillbaka till hockeylaget Puck IF. Säsongen går daligt och vikande publiksiffror har gett vikande marknad i dess realekonomi.

Den daliga utvecklingen i publiksiffror har gett upphov till massiva förluster på derivatmarknaden på de olika obskyra vad som gjorts på hockeylaget, och kreditgivarna dras med stora underskott.

Ägaren av ishallen behöver nu förnya sin kredit for ishallen och går till sin bank som tokvägrar då mojligheten att samla kapital är stendöd.

Ishallen går i konkurs, ägaren kan inte refinansiera sitt hockeylag, alla spelare blir arbetslösa, en fullständig lavin i förluster på derivatvadslagningen sker och alla ropar efter NHL att gå in och stödja bankerna sa vi kan få igång ishallen igen.

Nu vet ni varför den reala ekonomin förstörs av den obskyra pappersekonomin.

Det är ingen vanlig kreditcykel vi är inne i.


Vad ska man lara sig

Som investerare galler det att gilla läget, for påverkan lär du inte ha. Identifiera kvickt nästa område med liten eller ingen reglering som kombineras med krediter. Gå in och ta lån tidigt. Njut for en kort tid av en massiv uppgång. Gå ur som Warren Buffet gjorde och njut av dig själv nar du förutsäger nästa massiva Financial Weapon of Mass Destruction.

Kortsiktigt kan du göra profit med att identifiera länderna som attackeras av valutaspekulerare, flertalet for tillfallet men Ungern ar ett bra exempel.

Massiva kreditförluster görs där och reala tillgångar kan köpas billigt, mycket billig på allt som ar belåningsbart. Island blir ett annat bra exempel där systemkollapsen kan bli total.

Exportera tillgångarna och njut av vinsten, eller ta från de rika o ge till de fattiga. Det är din moral som avgör det.

ANNONS
Av Sunda Pengar - 4 december 2008 09:28

Hela valkampanjen har varit och gett intrycket till det flesta att vi stod inför två val. Det första med McCain och en fortsättning på Bush administrationen eller Obama, ett val för förändring.

Hans motto på den officiella hemsidan: ”Obama – For Change. Its about time, its about change.” har han inge reella planer på att följa.

Obama har gått en mycket lång väg för att bevisa, redan innan han har satt sig i vita huset att någon riktigt förändring, speciellt inte på den ekonomiska sidan, är planerad.

För att reda ut vad Obama har för agenda får man den bästa indikationen på vilka han har valt som sina medarbetare, och vad det har åstadkommit tidigare. Han har valt de tre mest konservativa demokraterna som har drivit igenom de neo liberalistiska ideerna som orsakat så mycket skada ute i världen och drev igenom avregleringen under Clinton eran och Glass Stegal act vilket banade väg för den enorma derivat krasch som idag har de flesta stora internationella banker som Citibank, UBS, RBS osv. insolventa.

Robert Rubin

Tidigare Secretary of the Treasury 95 – 99. När han antog ämbetet var finanskrisen in Mexico först på agendan vilket blev det första stora misslyckandet för den neoliberala modellen på 90taet. Senare, hand in hand med IMF tvingade han igenom tunga låneavtal som förvärrade situationerna i Asien 97-98 och Latinamerika 99.

Efter att ha bevittnat hur levnadsstandarder minskat med hans policys var han drivande bakom Glass Steagall Act (officiellt The Banking Act) som separerade investment bankerna från depositionsbankerna. Det här gjorde det möjligt för Citigroup att gå samman med Travelers Group och bilda Citibank. Rubin blev senare en av topp direktörerna för Citigroup vilket precis har fått 300 miljarder USD av hans vän Paulsson. Rubin är nu en av Obamas närmaste rådigvare.

Lawrence Summers – Director of the National Economic Council

Lawrence, som var finanschef för Världsbanken, har ett minst sagt speciellt förhållande till människoliv vilket han mycket iskallt pekade på genom denna rapport 1992.

” The under-populated countries of Africa are largely under-polluted.  Their air quality is unnecessarily good compared to Los Angeles or Mexico (...) There needs to be greater migration of pollutant industries towards the least developed countries (...) and greater concern about a factor increasing the risk of prostate cancer in a country where people live long enough to get the disease, than in a country where 200 children per thousand die before the age of five.”

Han fortsätter vidare:

”There are no limits on the planet ' s capacity for absorption likely to hold us back in the foreseeable future. The danger of an apocalypse due to global warming or anything else is non-existent.”

Hans efterföljare på IMF, Joseph Stieglitz (Nobelpristagare i ekonomi) var öppet kritisk mot Summers politik och han som konsekvens lobbade han hårt för att Stieglitz skulle avsättas som chef för IMF.

Seccretary of the Treasury – Timothy Geitner

Timothy Geitner ska nu ersätta den katastrofala Henry Paulsson som mycket effektivt har lyckats förvärra en dålig situation till en ohållbar, ofta på svaga ideologiska grunder istället för praktiska fundament. Hans misslyckanden och gåvor till etablissemanget är så pass många att han är värd en helt egen artikel. Han är förövrigt den enda som hotat med att införa Martial Law för att få igenom de 700miljarderna i bank gåvor i det fullständigt misslyckade TARP programmet.

Så Timothy har svårt att prestera sämre än Henry Paulsson men vem är han och vad står han för. När han blev vald av Obama hoppade börsen genast upp och wallstreet pressen hyllade valet av en man som de flesta inte har en aning om vem det är.

Timothy ar en protoge av Kissinger och medlem i Bilderberger gruppen. http://en.wikipedia.org/wiki/Bilderberger
Han är också medlem i Council on Foreign Relations och delar samma åsikter och synsätt som Henry Paulsson. Hans nuvarande position är som chef för FED kontoret i New York, en av världens mäktigaste privata bank instutitioner och ansvarig för den nyliga fördubblingen av centralbankens balansräkning. Timothy var aktiv i Brasilien, Mexico, Indonesien, Syd Korea och Thailand (ihop med Rubens och Summers) vilket alla blev textboks scenarion på hur ultraliberalism skapar kaos och fördjupad recession, vilket alla dessa länder upplevde under deras administration.  


Så vilken förändring kan vi förvänta oss av de som drivit igenom och gjort den enorma spekuleringen på derivat med hävstång möjlig och som nu har hela världsekonomin på knä och USAs bank balanser kort på 2 biljoner. Aboslut ingenting.

Att ge mandatet för förändring till de som skapat krisen vi är i är som att, som Chomsky sa: ”To put the Fox in charge of the hen house”

ANNONS
Av Sunda Pengar - 3 december 2008 09:39


Den desperata situationen i Island har lett till upplopp med krav på avsättning av hela regeringen.

Efter att de tre största bankerna i Island spekulerat hela landet i konkurs med sin carry trade och hybris over deras ekonomiska storhet har folket tagit till gatorna.

En man klättrade upp på Althing (där presidenten står på nationaldagen) och vecklade ut en banderoll som det stod ”Island till salu USD2,100,000,000”  på. Beloppet som IMF har lånat ut till det lilla ö nationen.

IMF som har haft mottot ”Short term pain for long term gain” och en lång, bister historia över katastrofala låneprogram som totalt utblotta många länder över många år var inte sena att erbjuda massiva lån till önationen.

I ett slag var den isländska befolkningen per person skyldiga de internationella bankverksamheterna 50 000SEK per person utan att räkna med räntekostnaderna för den lilla ekonomin i den första rundan av lån för att blåsa upp ekonomin på nytt.

Den har veckan har ytterliggare 10 Miljarder dollar utlovats genom IMF och skulden per person har nu rusat till över 250 000SEK som måste drivas in genom beskattning över tid.

Demonstranterna har krävt regeringens avgång och 5 personer har skadats i oroligheterna.

Läs mera här:


Upplopp i Island


Av Sunda Pengar - 3 december 2008 05:14

Vet inte hur pålitlig källan är men en bild på Ameron (se ovanför), den föreslagna valutan för Canada, USA och Mexico har läckt ut från en rysk tidning.

Ameron som projekt är inte officiellt ännu men ett samarbete för att öppna gränserna mellan Canada, Mexico och USA är högst verkligt efter att Bush godkände 1995 planen Security and Prosperity Partnership of North America (SPP).

Om vi står inför ett scenario av total dollarkollaps eller inflation så är inte ett större valutaområde helt otroligt, om det är demokratiskt möjligt att genomföra något sådant i Canda.

Av Sunda Pengar - 2 december 2008 08:57

Ett internt Citibank PM har läkt där den gigantiska banken förutser en av 2 mycket dystra scenarion där slutresultatet av båda är detsamma, guldpriset rusar i höjden.

Citibank förutspår att antingen kommer vi att se mycket höga inflationsnivåer i samhället eller en neråtgående spiral rakt in i en depression, oroligheter i allmänheten och möjligtvis krig.

Citat från Tom Fitzpatric – Chief Technical Analyst.

"They are throwing the kitchen sink at this," said Tom Fitzpatrick, the bank's chief technical strategist.

"The world is not going back to normal after the magnitude of what they have done. When the dust settles this will either work, and the money they have pushed into the system will feed though into an inflation shock.

"Or it will not work because too much damage has already been done, and we will see continued financial deterioration, causing further economic deterioration, with the risk of a feedback loop. We don't think this is the more likely outcome, but as each week and month passes, there is a growing danger of vicious circle as confidence erodes," he said.

Läs hela artikeln här.

Citibank depicts dark future

Av Sunda Pengar - 2 december 2008 07:12


Fattigdomen i USA stiger enligt Reuters och håller på att sprida sig från mer utomliggande regioner och innerstäderna mot förorterna.

I en studie av Federal Reserves Community Affairs visar på att fattigdomen i världens rikaste nation håller på att stiga. Koncentrerad fattigdom finns nu över mycket mera diversifierade samhällsgrupper än vad tidigare undersökningar har pekat på. Problemet verkar koncentreras till till förorterna.

Studien försöker inte nämnvärt förklara orsakerna till denna ökning men tidigare undersökningar har get ledtrådar till missade jobbtillfällen i produktion, jordbruk och gruvdrift.

Den ekonomiska krisen sprider sig allt snabbare i USA och produktionen minskade med 0.5% tredje kvartalet vilket är den snabbaste takten de senaste 7 åren.

Av Sunda Pengar - 1 december 2008 18:32


I en fiat valuta är förtroende den stora varan som backar upp värdet. Som garant för detta förtroende har vi Centralbankerna som slutligen styr penningmängden, dess kostnad och tillgång.

Nu när krisen av excess spekulering har givit oss privilegiet att dagligen läsa om ”Dysfunctional markets” vilket mera beskriver avsaknaden av en marknad har centralbankerna haft bråda dagar.

Nyliga exempel ar nar centralbankerna världen over slänger ut pengar till bankerna globalt sett for att vanda trenden till vilket pris som helst och otaliga exempel på hur FED degraderar, gör undantag och ligger på gränsen till det lagliga med stod till försäkringsbolag, tvångsuppköp till medlemsbanker och andra extraordinära ingrepp på finansmarknaderna.

Allt detta prisas av formligen alla aktörer som berättar om hur denna aktivism ar ett nödvändigt ont, finns inga alternativ och att ett stort finansinstitut skulle få gå omkull ar slutet på världen som sådant.

Vad ar det da centralbankerna gör for att ge privatbanker förtroende på bekostnad av sin egen, och ar det har början på en degradering av Centralbanken som en ”seriös” bevakare och finanspolis med upprätthållanden av fiatvalutors varde?

Riktigt aktuellt ar Bank of England som nu öppnar upp helt nya medel for att radda sitt bankväsende pa bekostnad av sin egen transparans och funktion.

Nu har Bank of England lanserat följande.

Discount facility window

En discount facility window ar en metafor for byteshandel av ruttna tillgångar eller ”toxic assets” som det också refereras till mot toppsäkra instrument från staten som de kan använda i sin bankverksamhet. Programmet är även känt bland vissa ekonomer som ”Trash for cash”.

Ett exempel pa vad som nu accepteras for att fa dessa mycket eftersökta tillgångar av staten ar ”illiquid corporate securities”. Illiquid innebar att dessa säkerheterna inte har någon marknad. De gar inte att sälja, sa om inte värdelösa sa bra nära. For att förklara ett sådant förehavande sa alla kan första kan vi jämföra med en bonde.

Bonden star och tittar ut over sin skörd potatis i slutet på augusti. Det har regnat de senaste 40 dagarna och han tittar ut over en pöl av rutten potatis och inser att årets skörd har gatt helt förlorad och ar omöjlig att sälja. Inga problem tanker han, jag ringer jordbruksverket.

Hej, jag har ett lager rutten potatis jag behöver sälja. Har jag mojlighet att använda eran ”agricultural discount window” for att ordna till min ekonomiska situation. Det går bra säger jordbruksverket. Om vi far din potatis sa har vi ett lager med färdiggjorda chips du kan få istället som du kan sälja till OLW.

Slashing of penalty rate

Att ta nödlån har alltid varit dyrt, men inte nu längre. Bank of England har bestämt att penalty raten ska sankas med 75% i ett slag till totalt 25 baspunkter. Denna åtgärd har kombinerats med fortsatt sankta rantor till hela banksfären i hopp om att de ska ha råd att bedriva sina verksamheter.

Curb disclosure

Att ta nödlån av en centralbank ar ofta och mycket rattvist stigmatiskt for banker. Lite hålla kepsen i handen, stirra ner i backen och be om pengar från den som aldrig kan få slut nar inga kompisar vill lana till dig. Detta har den nyttiga funktionen att banker hellre sköter sina finanser en sätter sig på sa laga marginaler att man måste lana därifrån och skada sitt rykte.

Detta fick Barclays uppleva den hårda vägen efter att ha tagit ett nödlån over natten och media fullständigt hunsade dom over att vara i likviditetsproblem trots bestämda förnekelser.

Centralbankerna har insett detta och for att förhindra det går vi ifrån detaljerade rapporter av vilka som tagit bankstod, hur mycket, ofta och hur länge till en generaliserad kvartalsrapport med en snittsiffra på hur mycket det har alternativet användes.

Morning post kommenterar det har draget med:

”UK banks get cash cheaply, quietly."

Vi kan återkoppla till bonde exemplet, men nu ar det du som investerare som vill köpa lite derivat på jordbruksmarknaden, men först ringer du som ansvarig placerar och kollar med jordbruksverket hur skördarna har gått i år.

Du, det ser bra ut. Eller ja, förresten, här har du en kvartalsrapport från förra vintern som visar att X procent inte hade presterat någon skörd alls, men vi har egentligen ingen aning om vilka sa du kan lugnt investera vidare for den har rapporten ar inte aktuell längre. Jordbruksverket ser till att det alltid står bra till.


Nu kanske du tycker att jag har hårda ordval men jag ar allvarligt bekymrad over den degradering som centralbankerna gör i sina standarder for att hålla ordning på bankerna.

Har man val en gång börjat tumma på förtroendet for fiatvalutan sa ar det enklare att tumma lite till nästa gång.

Centralbanken ar den absoluta garanten for var fiats existens och stabilitet. Att den blir mindre transparant, slutar producera meningsfull statistik (som t.ex FED och utebliven M3 rapportering) och till alla pris mörkar faktiska problem som marknaden ska ha ratt att veta ar beklämmande.

Av Sunda Pengar - 1 december 2008 13:22



Om alla skulder skulle betalas tillbaka så skulle det inte finnas några pengar i svensk ekonomi.


Hur kan det vara möjligt?

Det kan vara svart att intuitivt första hur vi kan vara utan pengar om vi betalar tillbaka alla vara skulder. Det hela beror på den enkla ekvationen att skulder = pengar i vårat samhälle.

Alla pengar (dvs skulder) som cirkulerar i Sverige ar omsatt genom utlåning m.a.o att någon annan an du har satt sig i skuld. En sedel du har i handen ar ett skuldbevis eller ”promise to pay”.

Vissa länder väljer att skriva detta rakt ut på sina sedlar. Pa USAs sedlar står följande att läsa:

”This note is legal tender for all DEBTS, public and private”

I Hong Kong.

”Promises to pay the bearer on demand at its office here X HKD. By order of the Board of Directors.”

och Sterling sedlar ar signerade av Andrew Bailey for Bank of England som också har skrivet ” who promises to pay the bearer on demand.”

Intressant att veta ar att Euron är den enda valutan in världen som inte lovas att betalas av någon. Brittiska Telegraph hade en intressant artikel där Euron beskrevs som:

”The Euro, a monetary orphan” vilket fritt översatt blir ”Euron, den föräldralösa valutan”.

For att gå till grunden av detta måste vi titta på bankverksamhet som sådant.


 Teorin bakom bankverksamhet.

Detta avsnitt avser att förklara teorin bakom bankverksamhet och dess utlåningsverksamhet. Notera att teorin inte korrekt reflekterar praktisk bankverksamhet utan ar en förenkling for att ge djupare förståelse for grundprocessen.


Hur lånar banker ut pengar?

For att på ett bra satt svara på denna fråga måste man först reda ut begreppet pengar. Det finns olika typer av pengar.

“Sedlar och mynt” också bekant som likvider och ar vad vi har  i plånboken på daglig basis och ar ett bevis på ett skuldförhållanden mellan två parter. Sedlar vi har i Sverige idag ar en såkallad icke konvertibel eller ”fiat” vilket innebar att du inte kan gå till din centralbank och få en faktisk tillgång for denna utan har bara ett varde i förtroendet hos alla andra användare av samma typ av vadebevis. Likvider är alltså inte en tillgång utan ett skuldbevis i strikt mening.

”Varupengar” ar i regel en typ av fysisk tillgång som ar lätt omsatt eller garanterar ett bevis som ar lätt omsatt på någon typ av marknad. Vanligen brukar guld och silver nämnas i dessa sammanhang men kan bestå i vilken fysisk vara som helst.

”Kreditpengar” ar pengar som omsatts genom bank och finansväsendet och ar ett betalningsmedel utgiven på i regel privat basis. Kreditpengar ar vad du dagligen ser pa ditt konto hos din bank dar saldot ar hur mycket pengar (fiat) banken ar skyldig dig vid varje givet tillfälle. Ditt saldo visar alltså inte vad du äger, utan vad du lånat till banken.

Kreditpengar existerar i största del som ”Banktillgodohavanden som bokföringsstorheter i bankväsendets redovisning”. Lite enklare uttryckt. Saldot på ditt bankkonto finns bara digitalt, skapat av banknätverket själva.

Nar vi diskuterar pengar fortsättningsvis i denna artikel ar det kreditpengar vi syftar på och inget annat.

Nar en bank ställer ut en kredit sa galler det universalt att den måste sta i relation till en form av reserv i samma bank. Hur denna säkerhet eller reserv ser ut ar olika mellan olika länder, både i dess utformning, vad den kallas och hur den regleras. Några olika exempel ar likviditetskvoter, på olika satt sammanställda reservkvoter eller kvot i förhållande till riskvägd exponering av utställda krediter.

Teoretiskt Exempel Kassakrav:

For att göra det enkelt säger vi att den lagstadgade reserven en bank måste hålla med ar 10% utan justering for vad det ar for typ av kredit som stalls ut eller vem som ar mottagare eller annan reglering. Detta brukar kallas for kassakrav eller likviditetskvot. I Sverige har vi idag ingen sådan reglering men processen ar i princip densamma.

Dessutom antar vi att det bara finns 1 bank och alla krediter som denna bank ger ut satts sedan direkt in igen av kreditens mottagare vilket innebar att krediterna aldrig lämnar bankens bokföring. Det ar viktigt att du kommer ihåg detta om exemplet under ska vara vettigt.

Vi antar att ekonomin har en monetär bas på 200 000SEK (krediter utställda av centralbanken. Banken som nu har 200 000SEK och far lana ut 90% (10% reservkrav) sa ar maximal tillåten utlåning 1800 00SEK.

Dessa 180 000SEK satts sedan in på banken igen och da ar har de tillåtelse att lana ut 90% av 180 000SEK = 162 000SEK.

Totala insättningar i banken ar nu 200K +insättningen av de andra utlåningsaktiviteterna 180K + 162K = 542 000SEK.

Nu har vi en ekonomi med en monetär bas på 200KSEK och utlovade krediter (kontotillgodohavanden hos allmänheten) på totalt 542 000SEK.

I förlängningen ser det ut så här raknat på samma exempel som ovanför.

Exempel 1 bank i monopolstallning
Nr. Antal gånger utlånat
A. Kapital insatt på banken
B. Kumulativa insättningar
C. Lån utställt från banken
D. Reserv kvar I banken per lån. 10%

Nr........A..............B..............C... ..............D......
1 200,000.0 kr …200,000.0 kr… 180,000.0 kr …20,000.0 kr
2 180,000.0 kr …380,000.0 kr …162,000.0 kr …18,000.0 kr
3 162,000.0 kr …542,000.0 kr …145,800.0 kr …16,200.0 kr
4 145,800.0 kr …687,800.0 kr …131,220.0 kr …14,580.0 kr
5 131,220.0 kr …819,020.0 kr …118,098.0 kr …13,122.0 kr
6 118,098.0 kr …937,118.0 kr …106,288.2 kr …11,809.8 kr
7 106,288.2 kr …1,043,406.2 kr… 95,659.4 kr… 10,628.8 kr
8 95,659.4 kr …1,139,065.6 kr… 86,093.4 kr …9,565.9 kr
9 86,093.4 kr …1,225,159.0 kr… 77,484.1 kr …8,609.3 kr
10 77,484.1 kr… 1,302,643.1 kr… 69,735.7 kr …7,748.4 kr
11 69,735.7 kr …1,372,378.8 kr …62,762.1 kr …6,973.6 kr
12 62,762.1 kr …1,435,140.9 kr… 56,485.9 kr …6,276.2 kr

Som ni ser så har banken efter 12 utlåningsrundor skapat 1,435,140.90SEK ifrån de 200,000SEK som sattes in från början.

Den finita gränsen pa hur mycket kreditpengar som ar tillåtet att stalla ut inom fractionl reserve banking i bankväsendet med en monetär bas pa 200K SEK far man fram genom en formel, ofta kand som kreditmultiplikator.

X=Antalet krediter som kan skapas.
D=Deposits (insättningar) 200,000SEK
C=Reservkrav 10%
dar
(1-C)/C = Kreditmultiplikator

X=D*(1-C)/C

X=200,000*(1-0.1)/0.1

X=200,000*(0.9)/0.1

X=200,000*9

X=1,800,000SEK.

En monetär bas på 200 000SEK kan alltså upprätthålla maximalt utställda krediter av finansväsendet på totalt 1,800,000SEK vid en likviditetskvot på 10%. Kreditmultiplikatorn (1-C)/C) ar alltså 9.

Processen som ar beskriven ha ovanför kallas bl.a for:

Kreditsträckning, kreditmultiplikator (credit multiplier), havstång (leverage), fractional reserve banking eller ”banker skapar sin egen monetära bas”

Notera också att 200 000SEK ar ”faktiska pengar” och resterande 1 600 000 ar enbart noterade i bankväsendets bokföring och används som ”faktiska pengar”. Bada typen av pengarna ar olika former av krediter vilket vi går igenom lite närmare senare.

Kravet på reserv ar ena nyckelfaktorn in restriktionen for laglig mängd krediter i förhållande till pengar utgivna av Riksbanken. Den andra nyckelfaktorn är allmänhetens propensitet till att hålla kontanter, dvs hur mycket fysisk fiatvaluta som cirkulerar i samhället. Att göra ett uttag i kontanter ar i princip att begära betalt for den fordran du har pa din bank. Banken har bara mojlighet att betala i man av kortsiktig tillgång av sedlar och storleken på dess reserver. 


Vad har vi lärt oss?

Vad som ar viktigt att förstå ar att en bank lånar inte ut existerande reserver. Den lånar ut nya krediter (pengar) som den själva skapat genom en kontering. Det görs genom att öka skuldsidan och tillgångssidan samtidigt.

Ett normalt bolag kan inte bokföra nya pengar på detta vis da det ar olagligt att själv skapa pengar, sa banken har en särstallning gällande kreditgivning, eller skapandet av skuld. En skuld en bank skapar ar giltigt betalningsmedel universellt medan en privat skuld bara ar gångbar beroende på mottagaren. Bankens skuldgångabarhet har etablerats med ett tvang for betalning av skatt på allt arbete och produktion i samhället vilket indirekt tvingar medborgaren att använda detta monetära fiducium framfor alla andra.

Detta fenomen pekar kritiker pa som essensen for ”Debt slavery eller Debt pionage”, dvs att helt stå utanför detta monetära skuldsystem inte ar ett val da arbete kräver betalning i skuldbevis.

 "Den som är satt i skuld är inte fri”  - Göran Persson

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Fractional Reserve Banking med Blogkeen
Följ Fractional Reserve Banking med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se