Senaste inläggen

Av Sunda Pengar - 16 december 2008 05:23


Federal Reserve har aldrig varit känt för sin öppenhet gällande statistik och vad som bestäms på deras möten. Deras drag att sluta rapportera M3 statistik var ett tydligt exempel på deras egen arrogans.

Flera stora nyhetsorganisationer, inclusive Bloomberg har nu stämt Federal Reserve under Freedom of Information act för detaljer runt de 11 nya krislåneprgram FED har startat under krisens gang med blivit nekade med motiveringen: ”To Protect Trade Secrets”.

Det flesta ekonomer är nog väl medvetna om att anledning till att hemlighålla dessa ”Trade secrets” är relaterade till dessa tre kända fakta.

  • Nödlånen uppgår till 2 biljoner USD av skattepengar, men vi vet inte till vilka banker.
  • Skulle detaljerna bli kända vore det officiellt uppenbart att många storbanker i USA är insolventa och har varit ett bra tag men göms med olika redovisningstekniska tekniker som t.ex off balance sheet accounting.
  • Förutom att aktierna skulle störtdyka vid ett erkännande så skulle det kunna leda till en bankrun.


Istället så njuter bankerna nu av toppsäkra instrument från federal reserve som de får betalt av USAs skattebetalare.

Vidare har kongresesn nu nekat ett lån till de tre stora biltillverkarna. Den här charaden är en fördröjning tills GMAC får sin banklicens och kan ta nödlån direkt från FED. Fördelen med en chapter 11 är att de blir av med alla sina pensionåtaganden och facket, därmed kan de driva biltillverkning på helt egna villkor.



Rep. Robert Andrews (D-NJ), who chairs the House subcommittee on health, employment, labor and pensions, put it bluntly: “Some will have very little, some will have almost nothing, and some will have nothing when they retire”.   Of course, people who “have nothing” do not retire.

This process is being accelerated by the newest trick of big business:  declaring bankruptcy to destroy “pension obligations”.   These obligations apply with equal weight to workers already retired, many of whom are seeing their pensions slashed in half, forcing them out of retirement.   

Now even the threat of bankruptcy is constantly used in union contract negotiations to scare workers into concessions, since after achieving bankruptcy, labor agreements are torn up.  The threat of closing the company’s doors is a very effective form of intimidation.


En klassisk kamp där arbetarna redan har förlorat.

Vad som inte heller diskuteras i media är att om de tre nu går under så får vi en kedjereaktion på corporate bonds då de kombinerat står för 25% av alla sådana värdepapper. Det uppskattas att 1 biljon i kedjereaktionsdefault skulle bli konsekvensen av en sådan default, vilket skulle få Lehman Brothers kollapsen att se ut som en liten stormby i utkanten av en orkan.

ANNONS
Av Sunda Pengar - 15 december 2008 08:59

Evelyn Rothschild uttrycker missnöje med den extrema hävstång och okontrollerad kreditgivning av diverse banker som gjort dagens kris möjlig. Intervjun från CNBC och värd att lyssna på.


 Pekar även på konsekvenserna för det fattiga av bankernas policys.

ANNONS
Av Sunda Pengar - 12 december 2008 21:05

Jag gar lite utanfor bloggens omrade men ur integritetssynpunkt bor man vara medveten om detta.


Integritetsbeslut utan grundlaggande motivering.  


Tack sultansblogg.  

Av Sunda Pengar - 12 december 2008 06:23



Subprime är en eufemism för lån till personer med dålig kredithistoria eller ”junk loans”. Dessa lån har i regel mycket höga räntor för att kompensera för risken vilket i förlängningen egentligen garanterar en default förr eller senare. Bara för att Freddie Mac och Fannie May är på bristningsgränsen betyder det inte att marknaden som sådant har dött.

FHA (Federal Housing Agency) är den nya motorn i subprimelångivning. Enbart i september såg organisationen till att 96,000 huslån kom till, mer än trippelt så mycket jämfört med föregående år.

Så istället för att vara semiprivat som under F och F är det nu helt nationaliserat och organisationen garanterar ungefär 16MUSD månatligen.

F.H.A., has been slow to weed out mortgage lenders that abuse or defraud the agency and profit through means like certifying unqualified borrowers.

F.H.A är potentiellt nästa stora skattefälla för USAs invånare, men hur sannolikt är det?

Vi tittar på reserverna i bolaget eller kapitaltäckningskvoten på bankspråk för att se vilken hävstång de använder, alltså relationen mellan eget kapital och utgivna skulder.

(1-C)/C = Kreditmultiplikator

I mars var kvoten 3% vilket betyder;

0.97/0.03=32

att för varje krona FHA har i reserv så har de lovat 32 kronor. Men oroa er inte för minimikravet är 2% i reserv vilket innebär att default på existerande lån ”bara” behöver öka med 0.3% för att äta upp marginalerna och insolvensen är ett faktum.

Ibland känner man för att nita personer som säger ”The crisis could never be predicted” rakt i nyllet som tack för all nonsensrapportering.

Av Sunda Pengar - 11 december 2008 05:50


En av de stora nyheterna angående skatteflykt var när Tyskland betalade stora summor för information på skattesmitare i Liechtenstein i LGT bank. Många länder följde därefter i Tysklands spår och betalade för den stulna informationen.

Om vi bortser från att langning tydligen är lagligt om det är gjort av skatteverket så är det klart att det internationellt görs mycket för at få bort skatteparadisen runtom i världen.

"This is a business based on a criminal activity -- dodging tax in a neighbouring country." – Hans Eichel, Finansminister Tyskland 99-05


Det är inga små pengar vi pratar om heller. 2.2Biljoner USD eller 1/3 av all förmögenhet som håll gömt utomlands ligger i Schweiz.

Den största eftergiften Schweiz har gjort hittils var för ett decennium sedan gällande Nazi guldet som bankerna mycket kontrovesriellt och i princip stal innan de under tryck från USA och World Jewish Congress gick med på att betala 1.2 miljarder i kompensation till överlevarna.

Nu står Schweiz och UBS (Läs rapporten – How not to run a bank, UBS) inför deras största utmaning från USA när Raoul Weil, chef för UBS wealth management blev anklagad för att hjälpa amerikaner att gömma miljarder USD.

"Holding onto bank secrecy is not going to work in the long term. Switzerland is small and it cannot afford to help tax evasion in its neighbouring countries."

Förutom svartlistning i OECD så hotar USA med att inte tillåta Schweiz att göra affärer i USA om de inte lättar på banksekretessen.

Industrin och bankerna har förståss olika intressen i denna konflikt men det spås vara Schweizisk stolthet som blir största problemet för förändring och frågan blir trolig att gå till folkomröstning om det dras till sin spets av USA, vilket är mycket troligt.

Vad säger den normale personen på gatan?

” How can you question the bank?”

Av Sunda Pengar - 10 december 2008 10:36




En tungviktarrapport från BIS är släppt under denna turbulenta finanskris och det annars så tysta centralbankernas centralbank är ovanligt rak i sina formuleringar.

Traditionellt brukar centralbanker se på interbankräntorna (kostnaden för att låna från bank till bank) för att se hur stressade marknaderna nu är. Nu är dock spreaden på olika derivat kända som CDS (Credit Default Swap) som är ett vad på att någonting ska gå i konkurs, inklusive stater, ordentligt spridda.

Jo ni läste rätt, man kan satsa pengar på huruvida en stat kommer att gå i konkurs, dvs inte upprätthålla betalningarna på sina statsväxlar.

Att centralbankerna har gått in och intervenerat så mycket i bankmarknaderna nyligt brukar traditionellt ses som en temporär åtgärd innan bankerna börjar låna till varandra igen men interbankmarknaderna fortsätter att vara frysta, trots ökade insättningsgarantier och ökade statliga subventioner.

Citerar från rapporten: Finally, increased central bank intermediation may in some cases weaken banks’ incentives to resume their intermediation function.

Med andra ord, Centralbankernas agerande ser till viss del till att ta bort incitamentet till att upprätthålla en normal marknad och väljer istället en centralbank som riskfri motpart. Det fortsätter att vara oklart hur långt centralbankerna måste expandera sina balansräkningar innan situationen kan vara löst.

Men klart intressantast ur rapporten är följande citat.

The scope and magnitude of the bank rescue packages also meant that significant risks had been transferred onto government balance sheets. This was particularly apparent in the market for CDS referencing sovereigns involved either in large individual bank rescues or in broad-based support packages for the financial sector, including the United States. While such CDS were thinly traded prior to the announced rescue packages, spreads widened suddenly on increased demand for credit protection, while corresponding financial sector spreads tightened.

Genom staternas riskövertagning av skräpderivat (se mitt inlägg om derivat och ishockey) ökade efterfrågan mycket kraftigt på CDSer som hedgar mot nationer som ska gå in konkurs. D.V.S., statens vilja att subventionera bankerna gör att proffesionella investerare tror pa nationalstaters konkurs.

Av Sunda Pengar - 10 december 2008 05:26

Även om det är lite rapporterat så är en union med många likheter med EU planerad och överenskommen i Sydamerika.

Stegen mot en gemensam valuta i Centralamerika blev betydligt närmare efter de senaste mötena i Honduras. Ledamöterna kom överens om att bilda en gemensam valuta som dock fortfarande är utan namn eller datum på när den ska börja cirkuleras.

Förutom att sätta upp en pool av krediter för att stävja av en recession kom de överens om att förbättra tryckandet av centralamerikanska pass.

Följande länder deltog i mötet: Honduras, Belize, Guatemala, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica, Panama och Dominikanska republiken.

Läs mer här:


Av Sunda Pengar - 8 december 2008 07:07

Kapitaltackningskvot i Sverige och Basel II direktivet

Basel II ar ett privat initiativ som har kommit från bankerna själva genom BIS (Bank Of International Settlement). Kommiten består av Centralbanksrepresentanter från 10 olika nationer, bl.a Sverige, USA, Japan, Tyskland osv. Det möts fyra gånger om året och målet ar konvergens till likadana reservkravs regler och en mer homogent globalt synsätt på hur man ska betrakta risk.

Det ar denna typ av konvergensarbete som beredde vag for Euron med harmonisering genom Maastricht avtalet.  

Den stora nyheten med Basel II reglerna ar separeringen mellan Operationell risk och Kreditrisk vilket man inte tog hänsyn till i Sverige under likviditetskraven.

Direktivet bestar av tre pelare:

Pelare 1: Hanterar frågor om kapitalkrav på banker baserat på dessa tre riskområden. Marknadsrisk, operativ risk, kredit risk.

Pelare 2: Hanterar frågor angående reglering for att övervaka punkterna i 

Pelare 3: Hanterar frågor om ökad genomlysning i bankens bokföring och informationslämnande for att ge mer förtroende till markanden.

Basel II direktivet ar antaget och implementerat i Sverige och översyn av detta har Finansinspektionen.

Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Kapitalkravet för kreditrisker
3 § För kreditrisker krävs ett kapital som motsvarar minst åtta procent av institutets riskvägda exponeringsbelopp beräknat enligt 4 kap.

I och med BASEL II så finns det nu 15 riskgrupper som bedöms olika för riskvikt för kapitalkrav. Jag radar upp några intressanta utan att ta med riskvikten utan tar direkt det faktiska kapitalkravet.

Låntagares faktiska täckningsgrad från 1 Jan 2007 enl. BASEL II
1.    Stat, centralbank 0%
2.    Kommuner och jämförbara myndigheter 0%
3.    Företag 4-12%
4.    Hushåll 6%
5.    Hushåll med säkerhet 2.8%-8%
6.    Fonder 4%-12%


Hur man beräknar de faktiska reserverna blir nu sa här.

Storleken på lånet * (Tackningsgraden * Riskvikten) = Krävda reserver.

För hushåll som är aktuellt för de flesta är detaljreglerna följande:

“För exponeringar med säkerhet i fastighet ges riskvikten 35% för den del som motsvarar 75procent av fastighetens värde, medan överskjutande del ges 75%. För exponeringar i annan
fastighet än bostadsfastighet ges riskvikten 100 %.”

Exempel.

Hus med pantsäkerhet. Lånebelopp 1,000,000SEK

(1,000,000*75%)*(35%*8%)=21,000SEK plus
(1,000,000*25%)*(75%*8%)=15,000SEK.


Om banken nu ska vara tillåten att skapa ett lån på 1,000,000 till en presumtiv låntagare måste den ha i reserver (inte enbart likvider utan en mix av säkerheter)  i storleken 36,000SEK.

Om samma lån hade gjorts till Staten eller din kommun så krävs det 0% i reserver. Det innebär i praktiken att banken skapar lånet ex nihilo, eller från ingenting och kräver sedan ränta och pant på den belånade tillgången.

Riskvikten blir 0 mot stat då det anses bara som ett teoretiskt fall att en stat kan gå omkull. Detta eftersom staten kan monetarisera sina skulder, alltså helt enkelt trycka de pengar de behöver för att betala av skulden. Betalning genom inflation.

Finansinspektionen har också bekräftat att det finns institut i Sverige som har specialiserat sig på finansiering av statliga enheter med mycket höga kreditmultiplar som följd. I princip en vinstmaskin för dessa institut.


Som ni kanske redan observerat här så är det här regelsystemet betydligt mera annorlunda än likviditetskvotsexemplet i tidigare inlägg.

Med Basel II reglerna är man tillåten att skapa betydligt större mängder krediter i relation till reserver i banken. Hur det blir i praktiken visar vi enklast på genom att titta på några bokföringsexempel.



Hur ser det ut i bankens bokföring?

Vi tar en bank med en insättning på 200K SEK. I likviditetskravet skulle den kunna låna ut 90% traditionellt.

Verifikat    Beskrivning                     Debit    Credit
1    Insättning pengar (Tillgång)    200,000 kr    
2    Utställande av bankverifikat (Skuld)        200,000 kr
3    Utställande av lån (Tillgång)    180,000 kr    
4    Utställande av bankverifikat (Skuld)        180,000 kr


Banken tillgångs och skuldsida ser då ut såhär;

                       Tillgångar                                   Skulder
Pengar                  200,000 kr    Pengar                      200,000 kr
Lån                       180,000 kr    Pengar utan täckning    180,000 kr
Summa Tillgångar    380,000 kr    Summa Skulder    380,000 kr

Lägg märke till att tillgångarna och skulderna ökar i proportion till lånet. Insättarnas pengar används inte till att skapa det nya lånet som nu existerar som en kontohändelse.

Skillnaden med Basel II och praktisk bokföring


I praktisk bokföring är storleken på depositionen inte betydande för hur stort lån banken kan skapa. I likviditetskravet såg vi att lånet kunde bli 180K av 200K. Begränsningen i Sverige baseras som tidigare beskrivet av riskvikten.

Vi säger att banken ska skapa ett lån till ett företag, riskvikten gett för bolaget är 4%, alltså hälften av de 8% som är normen för riskvikt.


Bankens kapital är fortfarande 200K SEK.

Maximalt lån banken lagligt kan ge i kredit blir då:

200,000/0.04=5,000,000

Balansräkningen ser då ut så här.

                 Tillgångar                                          Skulder
Pengar                       200,000 kr    Pengar                           200,000 kr
Lån                        5,000,000 kr    Pengar utan täckning    5,000,000 kr
Summa Tillgångar    5,2000,000 kr    Summa Skulder        5,200,000 kr

Lägg märke till samma sak här. Inlånade pengar används inte för att skapa krediten. Krediten skapas utöver redan existerande penningmängd.

Nu har banken gett största möjliga utlåning till denna låntagare utan att ha för små lagstadgade reserver.

Nu vill kommunen ha ett lån på 5,000,000. Eftersom riskvikten är 0% mot stat och kommun så får banken också skapa detta lån.

Reservkrav = 5,000,000*0% = 0 SEK.

Balansräkningen för samma bank ser nu ut såhär.


                      Tillgångar                                 Skulder
Pengar                           200,000 kr    Pengar                       200,000 kr
Lån                           10,000,000 kr    Pengar utan täckning  10,000,000 kr
Summa Tillgångar    10,2000,000 kr    Summa Skulder          10,200,000 kr

Banken har fortfarande lagstadgad reservkravsnivå och kan fortsätta att operera vidare.

Det finns detaljregler i Baselreglerna som gör att man inte riktigt kan skapa så här mycket pengar till stat utan någon som helst reservkravsökning, men som finansinspektionen påpekat är mycket höga kreditmultiplar en realitet.

Vad händer om låntagaren vill ta ut sina pengar.

Banken har nu lovat ut 10MSEK och har bara 200K i reserver, vad händer nu om en låntagare vill ta ut mera pengar än vad som finns i reserver.

Banken kan kortsiktigt låna upp kapital på interbankmarknaden, dvs de kan låna av en annan bank för att hålla sig likvida kortsiktigt om kapitalflödena i banken är för ensidiga.

Staten och centralbanken kan också gå in och täcka upp kortsiktigt finansieringsbehov för att upprätthålla en fungerande bankverksamhet.

Det är möjligt för banken att skapa så här mycket krediter med så liten bas eftersom bankerna gör detta unisont. D.v.s eftersom alla banker skapar lån samtidigt varje dag så tar penningflödena it och ut i banknätverket ut varandra.

Det blir en nettoclearing mellan bankerna och skillnaderna blir små normalt sett mellan de olika enheterna. Dessa täcks då upp genom lån på interbankmarknaden för att hålla balans.

Vad har vi lärt oss?

Restriktionerna i hur mycket pengar, eller lån om du så vill en bank kan skapa regleras i Basel reglerna och kontrolleras av Finansinspektionen.

Ett lån baseras aldrig på inlånade pengar, utan krediten skapas när du tar den.

Det innebär att när du lånar till ditt hus så tar du emot nya krediter som genast motsvaras av sparande på ett motkonto i samma bank. Det betyder också att sparande = lån.

Allt sparande motsvaras av lån, detta på grund av dubbel bokföring. Alla pengar i cirkulation hos allmänheten skapas också privat i banknätet.

En deposition du har på en bank är inte pengar utan en fordran. Enda riktiga sättet du har att få betalt, dvs 100% av din fordran är genom att begära kontanter. Kontanter är idag det enda sättet att cirkulera krediter utanför banknätverket skapade av banknätverket.

Att pengarna skapas när du lånar innebär också att de försvinner när du amorterar.  Här är anledningen till att penningmängden fluktuerar så kraftigt. Credit crunch och andra begrepp syftar på att krediter helt enkelt försvinner och bristen på pengar i dess vaka ger en stor mängd biproblem vilket vi kommer att gå igenom noggrannare i kommande avsnitt.

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Fractional Reserve Banking med Blogkeen
Följ Fractional Reserve Banking med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se