Inlägg publicerade under kategorin Fractional Reserve Banking

Av Sunda Pengar - 8 december 2008 07:07

Kapitaltackningskvot i Sverige och Basel II direktivet

Basel II ar ett privat initiativ som har kommit från bankerna själva genom BIS (Bank Of International Settlement). Kommiten består av Centralbanksrepresentanter från 10 olika nationer, bl.a Sverige, USA, Japan, Tyskland osv. Det möts fyra gånger om året och målet ar konvergens till likadana reservkravs regler och en mer homogent globalt synsätt på hur man ska betrakta risk.

Det ar denna typ av konvergensarbete som beredde vag for Euron med harmonisering genom Maastricht avtalet.  

Den stora nyheten med Basel II reglerna ar separeringen mellan Operationell risk och Kreditrisk vilket man inte tog hänsyn till i Sverige under likviditetskraven.

Direktivet bestar av tre pelare:

Pelare 1: Hanterar frågor om kapitalkrav på banker baserat på dessa tre riskområden. Marknadsrisk, operativ risk, kredit risk.

Pelare 2: Hanterar frågor angående reglering for att övervaka punkterna i 

Pelare 3: Hanterar frågor om ökad genomlysning i bankens bokföring och informationslämnande for att ge mer förtroende till markanden.

Basel II direktivet ar antaget och implementerat i Sverige och översyn av detta har Finansinspektionen.

Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Kapitalkravet för kreditrisker
3 § För kreditrisker krävs ett kapital som motsvarar minst åtta procent av institutets riskvägda exponeringsbelopp beräknat enligt 4 kap.

I och med BASEL II så finns det nu 15 riskgrupper som bedöms olika för riskvikt för kapitalkrav. Jag radar upp några intressanta utan att ta med riskvikten utan tar direkt det faktiska kapitalkravet.

Låntagares faktiska täckningsgrad från 1 Jan 2007 enl. BASEL II
1.    Stat, centralbank 0%
2.    Kommuner och jämförbara myndigheter 0%
3.    Företag 4-12%
4.    Hushåll 6%
5.    Hushåll med säkerhet 2.8%-8%
6.    Fonder 4%-12%


Hur man beräknar de faktiska reserverna blir nu sa här.

Storleken på lånet * (Tackningsgraden * Riskvikten) = Krävda reserver.

För hushåll som är aktuellt för de flesta är detaljreglerna följande:

“För exponeringar med säkerhet i fastighet ges riskvikten 35% för den del som motsvarar 75procent av fastighetens värde, medan överskjutande del ges 75%. För exponeringar i annan
fastighet än bostadsfastighet ges riskvikten 100 %.”

Exempel.

Hus med pantsäkerhet. Lånebelopp 1,000,000SEK

(1,000,000*75%)*(35%*8%)=21,000SEK plus
(1,000,000*25%)*(75%*8%)=15,000SEK.


Om banken nu ska vara tillåten att skapa ett lån på 1,000,000 till en presumtiv låntagare måste den ha i reserver (inte enbart likvider utan en mix av säkerheter)  i storleken 36,000SEK.

Om samma lån hade gjorts till Staten eller din kommun så krävs det 0% i reserver. Det innebär i praktiken att banken skapar lånet ex nihilo, eller från ingenting och kräver sedan ränta och pant på den belånade tillgången.

Riskvikten blir 0 mot stat då det anses bara som ett teoretiskt fall att en stat kan gå omkull. Detta eftersom staten kan monetarisera sina skulder, alltså helt enkelt trycka de pengar de behöver för att betala av skulden. Betalning genom inflation.

Finansinspektionen har också bekräftat att det finns institut i Sverige som har specialiserat sig på finansiering av statliga enheter med mycket höga kreditmultiplar som följd. I princip en vinstmaskin för dessa institut.


Som ni kanske redan observerat här så är det här regelsystemet betydligt mera annorlunda än likviditetskvotsexemplet i tidigare inlägg.

Med Basel II reglerna är man tillåten att skapa betydligt större mängder krediter i relation till reserver i banken. Hur det blir i praktiken visar vi enklast på genom att titta på några bokföringsexempel.



Hur ser det ut i bankens bokföring?

Vi tar en bank med en insättning på 200K SEK. I likviditetskravet skulle den kunna låna ut 90% traditionellt.

Verifikat    Beskrivning                     Debit    Credit
1    Insättning pengar (Tillgång)    200,000 kr    
2    Utställande av bankverifikat (Skuld)        200,000 kr
3    Utställande av lån (Tillgång)    180,000 kr    
4    Utställande av bankverifikat (Skuld)        180,000 kr


Banken tillgångs och skuldsida ser då ut såhär;

                       Tillgångar                                   Skulder
Pengar                  200,000 kr    Pengar                      200,000 kr
Lån                       180,000 kr    Pengar utan täckning    180,000 kr
Summa Tillgångar    380,000 kr    Summa Skulder    380,000 kr

Lägg märke till att tillgångarna och skulderna ökar i proportion till lånet. Insättarnas pengar används inte till att skapa det nya lånet som nu existerar som en kontohändelse.

Skillnaden med Basel II och praktisk bokföring


I praktisk bokföring är storleken på depositionen inte betydande för hur stort lån banken kan skapa. I likviditetskravet såg vi att lånet kunde bli 180K av 200K. Begränsningen i Sverige baseras som tidigare beskrivet av riskvikten.

Vi säger att banken ska skapa ett lån till ett företag, riskvikten gett för bolaget är 4%, alltså hälften av de 8% som är normen för riskvikt.


Bankens kapital är fortfarande 200K SEK.

Maximalt lån banken lagligt kan ge i kredit blir då:

200,000/0.04=5,000,000

Balansräkningen ser då ut så här.

                 Tillgångar                                          Skulder
Pengar                       200,000 kr    Pengar                           200,000 kr
Lån                        5,000,000 kr    Pengar utan täckning    5,000,000 kr
Summa Tillgångar    5,2000,000 kr    Summa Skulder        5,200,000 kr

Lägg märke till samma sak här. Inlånade pengar används inte för att skapa krediten. Krediten skapas utöver redan existerande penningmängd.

Nu har banken gett största möjliga utlåning till denna låntagare utan att ha för små lagstadgade reserver.

Nu vill kommunen ha ett lån på 5,000,000. Eftersom riskvikten är 0% mot stat och kommun så får banken också skapa detta lån.

Reservkrav = 5,000,000*0% = 0 SEK.

Balansräkningen för samma bank ser nu ut såhär.


                      Tillgångar                                 Skulder
Pengar                           200,000 kr    Pengar                       200,000 kr
Lån                           10,000,000 kr    Pengar utan täckning  10,000,000 kr
Summa Tillgångar    10,2000,000 kr    Summa Skulder          10,200,000 kr

Banken har fortfarande lagstadgad reservkravsnivå och kan fortsätta att operera vidare.

Det finns detaljregler i Baselreglerna som gör att man inte riktigt kan skapa så här mycket pengar till stat utan någon som helst reservkravsökning, men som finansinspektionen påpekat är mycket höga kreditmultiplar en realitet.

Vad händer om låntagaren vill ta ut sina pengar.

Banken har nu lovat ut 10MSEK och har bara 200K i reserver, vad händer nu om en låntagare vill ta ut mera pengar än vad som finns i reserver.

Banken kan kortsiktigt låna upp kapital på interbankmarknaden, dvs de kan låna av en annan bank för att hålla sig likvida kortsiktigt om kapitalflödena i banken är för ensidiga.

Staten och centralbanken kan också gå in och täcka upp kortsiktigt finansieringsbehov för att upprätthålla en fungerande bankverksamhet.

Det är möjligt för banken att skapa så här mycket krediter med så liten bas eftersom bankerna gör detta unisont. D.v.s eftersom alla banker skapar lån samtidigt varje dag så tar penningflödena it och ut i banknätverket ut varandra.

Det blir en nettoclearing mellan bankerna och skillnaderna blir små normalt sett mellan de olika enheterna. Dessa täcks då upp genom lån på interbankmarknaden för att hålla balans.

Vad har vi lärt oss?

Restriktionerna i hur mycket pengar, eller lån om du så vill en bank kan skapa regleras i Basel reglerna och kontrolleras av Finansinspektionen.

Ett lån baseras aldrig på inlånade pengar, utan krediten skapas när du tar den.

Det innebär att när du lånar till ditt hus så tar du emot nya krediter som genast motsvaras av sparande på ett motkonto i samma bank. Det betyder också att sparande = lån.

Allt sparande motsvaras av lån, detta på grund av dubbel bokföring. Alla pengar i cirkulation hos allmänheten skapas också privat i banknätet.

En deposition du har på en bank är inte pengar utan en fordran. Enda riktiga sättet du har att få betalt, dvs 100% av din fordran är genom att begära kontanter. Kontanter är idag det enda sättet att cirkulera krediter utanför banknätverket skapade av banknätverket.

Att pengarna skapas när du lånar innebär också att de försvinner när du amorterar.  Här är anledningen till att penningmängden fluktuerar så kraftigt. Credit crunch och andra begrepp syftar på att krediter helt enkelt försvinner och bristen på pengar i dess vaka ger en stor mängd biproblem vilket vi kommer att gå igenom noggrannare i kommande avsnitt.

ANNONS
Av Sunda Pengar - 1 december 2008 13:22



Om alla skulder skulle betalas tillbaka så skulle det inte finnas några pengar i svensk ekonomi.


Hur kan det vara möjligt?

Det kan vara svart att intuitivt första hur vi kan vara utan pengar om vi betalar tillbaka alla vara skulder. Det hela beror på den enkla ekvationen att skulder = pengar i vårat samhälle.

Alla pengar (dvs skulder) som cirkulerar i Sverige ar omsatt genom utlåning m.a.o att någon annan an du har satt sig i skuld. En sedel du har i handen ar ett skuldbevis eller ”promise to pay”.

Vissa länder väljer att skriva detta rakt ut på sina sedlar. Pa USAs sedlar står följande att läsa:

”This note is legal tender for all DEBTS, public and private”

I Hong Kong.

”Promises to pay the bearer on demand at its office here X HKD. By order of the Board of Directors.”

och Sterling sedlar ar signerade av Andrew Bailey for Bank of England som också har skrivet ” who promises to pay the bearer on demand.”

Intressant att veta ar att Euron är den enda valutan in världen som inte lovas att betalas av någon. Brittiska Telegraph hade en intressant artikel där Euron beskrevs som:

”The Euro, a monetary orphan” vilket fritt översatt blir ”Euron, den föräldralösa valutan”.

For att gå till grunden av detta måste vi titta på bankverksamhet som sådant.


 Teorin bakom bankverksamhet.

Detta avsnitt avser att förklara teorin bakom bankverksamhet och dess utlåningsverksamhet. Notera att teorin inte korrekt reflekterar praktisk bankverksamhet utan ar en förenkling for att ge djupare förståelse for grundprocessen.


Hur lånar banker ut pengar?

For att på ett bra satt svara på denna fråga måste man först reda ut begreppet pengar. Det finns olika typer av pengar.

“Sedlar och mynt” också bekant som likvider och ar vad vi har  i plånboken på daglig basis och ar ett bevis på ett skuldförhållanden mellan två parter. Sedlar vi har i Sverige idag ar en såkallad icke konvertibel eller ”fiat” vilket innebar att du inte kan gå till din centralbank och få en faktisk tillgång for denna utan har bara ett varde i förtroendet hos alla andra användare av samma typ av vadebevis. Likvider är alltså inte en tillgång utan ett skuldbevis i strikt mening.

”Varupengar” ar i regel en typ av fysisk tillgång som ar lätt omsatt eller garanterar ett bevis som ar lätt omsatt på någon typ av marknad. Vanligen brukar guld och silver nämnas i dessa sammanhang men kan bestå i vilken fysisk vara som helst.

”Kreditpengar” ar pengar som omsatts genom bank och finansväsendet och ar ett betalningsmedel utgiven på i regel privat basis. Kreditpengar ar vad du dagligen ser pa ditt konto hos din bank dar saldot ar hur mycket pengar (fiat) banken ar skyldig dig vid varje givet tillfälle. Ditt saldo visar alltså inte vad du äger, utan vad du lånat till banken.

Kreditpengar existerar i största del som ”Banktillgodohavanden som bokföringsstorheter i bankväsendets redovisning”. Lite enklare uttryckt. Saldot på ditt bankkonto finns bara digitalt, skapat av banknätverket själva.

Nar vi diskuterar pengar fortsättningsvis i denna artikel ar det kreditpengar vi syftar på och inget annat.

Nar en bank ställer ut en kredit sa galler det universalt att den måste sta i relation till en form av reserv i samma bank. Hur denna säkerhet eller reserv ser ut ar olika mellan olika länder, både i dess utformning, vad den kallas och hur den regleras. Några olika exempel ar likviditetskvoter, på olika satt sammanställda reservkvoter eller kvot i förhållande till riskvägd exponering av utställda krediter.

Teoretiskt Exempel Kassakrav:

For att göra det enkelt säger vi att den lagstadgade reserven en bank måste hålla med ar 10% utan justering for vad det ar for typ av kredit som stalls ut eller vem som ar mottagare eller annan reglering. Detta brukar kallas for kassakrav eller likviditetskvot. I Sverige har vi idag ingen sådan reglering men processen ar i princip densamma.

Dessutom antar vi att det bara finns 1 bank och alla krediter som denna bank ger ut satts sedan direkt in igen av kreditens mottagare vilket innebar att krediterna aldrig lämnar bankens bokföring. Det ar viktigt att du kommer ihåg detta om exemplet under ska vara vettigt.

Vi antar att ekonomin har en monetär bas på 200 000SEK (krediter utställda av centralbanken. Banken som nu har 200 000SEK och far lana ut 90% (10% reservkrav) sa ar maximal tillåten utlåning 1800 00SEK.

Dessa 180 000SEK satts sedan in på banken igen och da ar har de tillåtelse att lana ut 90% av 180 000SEK = 162 000SEK.

Totala insättningar i banken ar nu 200K +insättningen av de andra utlåningsaktiviteterna 180K + 162K = 542 000SEK.

Nu har vi en ekonomi med en monetär bas på 200KSEK och utlovade krediter (kontotillgodohavanden hos allmänheten) på totalt 542 000SEK.

I förlängningen ser det ut så här raknat på samma exempel som ovanför.

Exempel 1 bank i monopolstallning
Nr. Antal gånger utlånat
A. Kapital insatt på banken
B. Kumulativa insättningar
C. Lån utställt från banken
D. Reserv kvar I banken per lån. 10%

Nr........A..............B..............C... ..............D......
1 200,000.0 kr …200,000.0 kr… 180,000.0 kr …20,000.0 kr
2 180,000.0 kr …380,000.0 kr …162,000.0 kr …18,000.0 kr
3 162,000.0 kr …542,000.0 kr …145,800.0 kr …16,200.0 kr
4 145,800.0 kr …687,800.0 kr …131,220.0 kr …14,580.0 kr
5 131,220.0 kr …819,020.0 kr …118,098.0 kr …13,122.0 kr
6 118,098.0 kr …937,118.0 kr …106,288.2 kr …11,809.8 kr
7 106,288.2 kr …1,043,406.2 kr… 95,659.4 kr… 10,628.8 kr
8 95,659.4 kr …1,139,065.6 kr… 86,093.4 kr …9,565.9 kr
9 86,093.4 kr …1,225,159.0 kr… 77,484.1 kr …8,609.3 kr
10 77,484.1 kr… 1,302,643.1 kr… 69,735.7 kr …7,748.4 kr
11 69,735.7 kr …1,372,378.8 kr …62,762.1 kr …6,973.6 kr
12 62,762.1 kr …1,435,140.9 kr… 56,485.9 kr …6,276.2 kr

Som ni ser så har banken efter 12 utlåningsrundor skapat 1,435,140.90SEK ifrån de 200,000SEK som sattes in från början.

Den finita gränsen pa hur mycket kreditpengar som ar tillåtet att stalla ut inom fractionl reserve banking i bankväsendet med en monetär bas pa 200K SEK far man fram genom en formel, ofta kand som kreditmultiplikator.

X=Antalet krediter som kan skapas.
D=Deposits (insättningar) 200,000SEK
C=Reservkrav 10%
dar
(1-C)/C = Kreditmultiplikator

X=D*(1-C)/C

X=200,000*(1-0.1)/0.1

X=200,000*(0.9)/0.1

X=200,000*9

X=1,800,000SEK.

En monetär bas på 200 000SEK kan alltså upprätthålla maximalt utställda krediter av finansväsendet på totalt 1,800,000SEK vid en likviditetskvot på 10%. Kreditmultiplikatorn (1-C)/C) ar alltså 9.

Processen som ar beskriven ha ovanför kallas bl.a for:

Kreditsträckning, kreditmultiplikator (credit multiplier), havstång (leverage), fractional reserve banking eller ”banker skapar sin egen monetära bas”

Notera också att 200 000SEK ar ”faktiska pengar” och resterande 1 600 000 ar enbart noterade i bankväsendets bokföring och används som ”faktiska pengar”. Bada typen av pengarna ar olika former av krediter vilket vi går igenom lite närmare senare.

Kravet på reserv ar ena nyckelfaktorn in restriktionen for laglig mängd krediter i förhållande till pengar utgivna av Riksbanken. Den andra nyckelfaktorn är allmänhetens propensitet till att hålla kontanter, dvs hur mycket fysisk fiatvaluta som cirkulerar i samhället. Att göra ett uttag i kontanter ar i princip att begära betalt for den fordran du har pa din bank. Banken har bara mojlighet att betala i man av kortsiktig tillgång av sedlar och storleken på dess reserver. 


Vad har vi lärt oss?

Vad som ar viktigt att förstå ar att en bank lånar inte ut existerande reserver. Den lånar ut nya krediter (pengar) som den själva skapat genom en kontering. Det görs genom att öka skuldsidan och tillgångssidan samtidigt.

Ett normalt bolag kan inte bokföra nya pengar på detta vis da det ar olagligt att själv skapa pengar, sa banken har en särstallning gällande kreditgivning, eller skapandet av skuld. En skuld en bank skapar ar giltigt betalningsmedel universellt medan en privat skuld bara ar gångbar beroende på mottagaren. Bankens skuldgångabarhet har etablerats med ett tvang for betalning av skatt på allt arbete och produktion i samhället vilket indirekt tvingar medborgaren att använda detta monetära fiducium framfor alla andra.

Detta fenomen pekar kritiker pa som essensen for ”Debt slavery eller Debt pionage”, dvs att helt stå utanför detta monetära skuldsystem inte ar ett val da arbete kräver betalning i skuldbevis.

 "Den som är satt i skuld är inte fri”  - Göran Persson

ANNONS

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Fractional Reserve Banking med Blogkeen
Följ Fractional Reserve Banking med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se