Inlägg publicerade under kategorin Fractional Reserve Banking

Av Sunda Pengar - 2 mars 2009 09:44





Media har i stort inte berört bankernas del i drivandet av huspriserna som så spektakulärt lett till en krasch. BIS har släppt två rapporter nyligt med en del intressant läsning.

Understanding asset prices: an overview

Och

BIS Quarterly Review, March 2009

Du hittar båda här:


Det här inlägget kopplar tillbaka till mitt inlägg i FRB serien del 5 där jag tar upp 2% inflationspolicyn och hur den driver på huspriser genom att inte anse prishöjningar i fastigheter som inflation.

Först måste vid å fastställa huruvida banker är den primära källan av medel i fastighetsköp och där slås det tydligt fast:

The linkage between property prices and bank credit has been recently confirmed in a wide variety of empirical studies.

Låga realräntor kombinerat med svagare standarder i kreditgivning som typiska indikatorer på ett kommande husrally. Detta stämmer väl överens med Sveriges erfarenheter av husprisrallyt som kom som en följd av den såkallade novemberrevolutionen som innebar att man kunde låna mycket lättvindigt för spekulation i ekonomin i övrigt.

Rapporten bekräftar också att husköpare generellt är exceptionellt beroende av bankkrediter vilket förstärker sambandet mellan bankverksamhet och utvecklingen på fastighetsmarkanden.

Vidare konstaterar BIS att:

Historically, unusually strong increases in CREDIT and ASSET PRICES have tended to preceed a banking crises”

Precis vad jag har försökt få folk att förstå.

Banking crises are often preceeded by a build up of financial imbalances that manifest themselves in unusually rapid CREIDT expansion and buoyant ASSET prices

Vad många ekonomer hänvisar till som ”debt overhead” eller att för mycket av den produktiva ekonomins resurser går till att underhålla den finansiella sektorn. Boomen som skapas sår därför också grundera för sin egen undergång, hela anledningen till våra mycket regelbundna konjunkturcykler.

Undersökningen sammanfattar föga förvånande att det här enkla sambandet, kraftigt ökande tillgångspriser med kraftig ökning av krediter i samhället kan användas som indikatorer att vi är på väg in i en boom med ohållbara huspriser.

Vi får hoppas att mainstream ekonomer lämnar skräpteorier som ”irrational excuberance” och andra fördummande bortförklaringar och koncentrerar sig på grundförhållande i ekonomi vilket också bör vara basen för ekonomisk teori.

Det finns bara kredit. Förstår man inte krediterna så kan man inte förstå vad som händer i ekonomin.

ANNONS
Av Sunda Pengar - 17 februari 2009 09:13

Inflationsmålet om 2%

Lite inflation är bra, så ska det vara är det etablerade resonemanget bland den stora skaran ekonomer, men varför då?

Är det bra för din och min lön idag ska vara halverad i köpkraft om 36 år?

Intuitivt kan det vara svårt att förstå men många av resonemangen går såhär.

Om dina pengar förlorar köpkraft så handlar du hellre idag än imorgon och genom ditt ickesparande så hjälper du ekonomin.

Ett scenario av minskande priser (deflation) i allmänhet betraktas som katastrof, då din köpkraft ökar med tid, alltså vad man skulle kunna tolka som ökad levnadsstandard i lekmansögon.

Argumenteringen är ofta att om min krona idag är värd mer imorgon så skjuter jag hellre upp min konsumtion och sparar istället. Det innebär mindre kommers i samhället och vi får en vikande konjunktur.

I verkligheten har många exempel visat på att sambanden verkar vara tvärtom. It relaterade produkter går konstant ner i pris men det har lett till ökad konsumtion av IT artiklar och all övrig elektronik.

Sådana här teoretiska resonemang kan man dividera om i all evighet men man missar kärnpunkten i varför det ska vara såhär. Vill man förstå en policy ursprunget från en privat organisation som bankväsendet representerar, så måste man utgå från vad en sådan här policy skulle innebära inkomstmässigt i samhället.

Alltså, vem tjänar på att inflationen är 2%?

Först kan vi etablera att för hög inflation inte är önskvärt av någon, om vi bortser från någon konspiratorisk framkallad hyperinflation för att uppnå ett politiskt mål som under inbördeskriget i USA där greenbacken systematiskt massförfalskades så dess köpvärde skulle förstöras och på så sätt störa finansieringen av kriget.

En för hög inflation innebär att det är svårt för banker att bedriva lönsam utlåning och svårt att sätta priser långsiktigt. Inflation är också ofta självfödande då pengar som drastiskt minskar i värde leder till att ingen vill ha kontanter. DVS priserna går upp ännu mera och allt är utom kontroll.

Det i sin tur ger upphov till alternativa valutor och byteshandel och andra spontana lösningar för att få vardagen praktisk.

Inflation på vad?

Inflation räknas som långvarit ökande priser i allmänhet.  Alla stigande priser (inflation) räknas dock inte som stigande priser (inflation). Stefan Ingves erkänner utan omsvep att all inflation inte är bekymrande nog att försöka göra någonting åt situationen.  

"Vi har inget mål för bostadspriserna men samtidigt har vi konstaterat många gånger att prisutvecklingen inte varit långsiktigt hållbar"

Stefan Ingves – DN

Prisutvecklingen har inte varit långsiktigt hållbara relaterar till Sveriges skenande bostadsmarknad och att inflationen i bostadspriser inte har någon grund i realeknomin. I praktiken är de obekymrade då de väljer att inte stoppa denna typ av inflation.

Om löner stiger på bred front bekämpas det direkt och har mycket starka opinionsvågor mot löntagare på bred front inom media och krafttag från riksbank.

Samtidigt görs ingenting åt en skenande bostadsmarknad, det snarare uppmuntras.

Vi ska se detta i perspektiv. De direktiv som Riksbanken jobbar efter har de inte valt helt själva utan följer principerna om Basel II och de centralbanker runtom i världen som följer detta ackord.

Det är alltså modern bankpolicy att inom två viktiga områden helt förneka att ökande priser skulle vara inflation.

Bostadspriser och finansiella instrument som t.ex aktier.

2% inflationsmålet är kanske världens bästa affärsplan

Inflationsmålet tillåter skenande priser inom bostäder och den finansiella sektorn.

Bostäder är de privata bankernas största inkomstkälla och största sektor av deras lånestock. Desto kraftigare värdeutveckling vi har inom denna sektor, desto bättre går bankerna. Som grafen i början av artikeln visar så går värdeutvecklingen inom hushållssektorn hand i hand med kreditexpansionen som går till upplåning mot bostäder. En win win situation för bankerna.

Att dina pengar har en värdeförstöring över tid innebär att du vill spara. Inte bara det, du vill spara till hög avkastning för att övervinna inflationen för din pension eller mera kortsiktigt. Det vill säga att du vill spekulera i finansiella produkter, finansindustrins andra största intäktsområde.

Inflationsmålet tillåter alltså inbyggt ventiler för att låta finansiella bubblor inom fastigheter och finansiella produkter ske utan att korrigera med räntehöjningar och därmed se den finansiella industrins inkomster öka kraftigt.

Alla andra typer av prisfluktureringar beaktas och bekämpas i den övriga ekonomin för att kunna maximera avkastningen i den finansiella sektorn istället för den reella.

Det styrande inflationsmålet är starkt gynnande för den privata banksektorn inom alla deras viktigaste aspekter på intäktssidan.

Genom att diskriminera prisökningar på arbete som negativt och pappersförändringar inom spekulering som positivt, trots att de är symptom på samma sak så tillåter vi bubblor att uppstå regelbundet i den finansiella ekonomin genom den här inbyggda mekanismen med 2% som inflationsmål.

Ta detta i relation till det låga skattetryck kapital har mot beskattning på arbete i Sverige, där räntekostnader är skattesubventionerade och ränteintäkter bara beskattas till 30%, gynnar och stimulerar till spekulering som direkt stimulerar bankväsendet.

En mycket profitabel affärsplan helt enkelt, paketerat som ”creation of wealth”.

Det är bekymrande att allmänheten stirrar sig blind på bostadspriser som någon typ av magisk sparform utan att förstå på de bakomliggande mekanismerna. 

ANNONS
Av Sunda Pengar - 4 februari 2009 06:55

En kort summering av rubriken. BIS är centralbankernas centralbank och koordinerar kapitalflöden runt om i världen och har möjlighet att hjälpa eller stjälpa en ekonomi.

Pengamultiplikatorn är den teoretiska gräns av krediter som en bank kan skapa utifrån en given mängd reserver.

Har skrivit om den tidigare men formeln ser i all fall ut såhär.

Pengamultiplikatorn
X=D*(1-C)/C

Där

X=Antalet krediter som kan skapas.
D=Deposits (insättningar)
C=Reservkrav t.ex 10%

Där

(1-C)/C = Kreditmultiplikator eller hävstång

Formeln har jag skrivit om i Del 1 om Fractional reserve banking om ni vill lasa mer om den.

Kontentan är i alla fall att om reservkravet höjs så får bankerna skapa mindre krediter och om reservkravet sänks så har de möjlighet att skapa mer.

Nu till det intressanta. BIS har släppt en artikel om vanliga missuppfattningar gällande förenklade förklaringar av praktisk bankverksamhet och kritiserar självaste Ben Bernake.

Artikeln heter Monetary Misconceptions och finns att ladda ner på www.bis.org om ni är intresserade av att läsa den själva. Artikeln har också ett mycket intressant inlägg om öppna marknadsoperationer och räntesättning men då jag inte gått igenom centralbankers operationer ännu så lämnar jag det avsnittet tillsvidare. Kontentan är i all fall att öppna marknadsoperationer inte i praktiken används för att sätta den korta räntan, även om majoriteten av all kurslitteratur påstår just detta.

Pengamultiplikatorn och missuppfattningar

Rent teoretiskt säger man att vid en given mängd reserver så kan banken skapa maximalt en given mängd krediter. T.ex om kravet är 10% reserver så kan banker skapa 900Sek av 100 SEK i reserver.

Centralbanken antas ha en makt att direkt påverka detta genom att öka och minska de 100SEK som bankern har i reserver och på så sätt påverka de 900SEK som maximalt kan ges ut i kredit.

T.ex om centralbanken tar bort 50 i reserver och lämnar 50 i banken så blir det maximala kreditskapandet 450SEK.

Resonemanget ovan är väldigt logiskt, men kan vara direkt missledande i praktiska centralbanksoperationer.

Som vanligt ligger problemen med nationalekonomiska teorier i felaktiga antaganden.

Antagandet beskrivet ovan är att de bindande reservkraven genom Basel II limiterar bankens mojlighet till att hålla depositioner och skapa lån givet mängden reserver banken har.

Alltså, reserverna antas alltså vara direkt påverkande på möjligheten att skapa lån.

Här blir det riktigt intressant. I praktiken styrs det precis omvänt. Den privata sektorn (alltså du och jag) styr hur mycket lån som efterfrågas. Centralbankerna styr sedan reserverna efter denna privata efterfrågan för att se till att reserverna är höga nog som helhet.

Det är alltså mängden depositioner (lån skapar depositionerna) som banksystemet kan övertyga allmänheten att ta som styr de kvantitativa reserverna hos centralbankerna.

Vad som driver efterfrågan på depositioner hos banken (alltså sparande) drivs mer av ekonomisk aktivitet i samhället och allmänhetens preferenser för bankkonton istället för att spara direkt i tillgångar, t.ex guld eller skog.

Så för att hålla räntorna stabila så tillgodoser centralbankerna de extra krav på reserver som kan krävas av banknätverket från gång till gång helt ut.

Täckningskvoten är alltså inte en direkt limitering på lån som kan skapas. Den enda direkta limiteringen är en specifiks bank ansamlade kapital.

Höjda reservkrav och skatt

Ni kanske känner till begreppet ”inflation tax”. Konceptet är att genom att öka penningmänden så minskar det toala värdet av alla pengar redan in cirkulation. Detta minskade värde är alltså en kostnad får den som sparar, eller redan innehavare av pengar.

BIS däremot ser höjda kapitalkrav som en direkt skatt på bankverksamhet. Citerar

” The overall effect of higher reserve requirements is
simply a higher tax on the banking system”

Vad har vi lärt oss?


Centralbankernas reservkrav är inte i praktiken limiterande för hur mycket lån den privata banksektorn kan skapa.

Bara en banks egna kapital har en sådan direkt begränsande effekt.

Pengamulitplikatorn (Money Multiplier) visar alltså teoretiskt hur lån kan skapas men är inte den drivande faktorn i praktisk centralbanksverksamhet.

Höjda krav på reserver inom banksystemet anses vara en beskattning på bankverksamhet. Man kan då anta att en sänkning då skulle kunna betraktas som en subvention av bankverksamhet.

Av Sunda Pengar - 21 januari 2009 10:42


Det här avsnittet kommer att avhandla de grundläggande principerna om krediter och bankverksamhet.


Alla pengar är skulder

Alla pengar är förhandlingsbara skulder. Förhandlingsbara innebär att de kan överlämnas utan tillåtelse eller information av den som satte sig i skuld. Sedlar och banktillgodohavanden är ett sådant typexempel. Alla skulder är däremot inte pengar.

Alla pengar är inte likadana utan är olika likvida och ursprungligen från olika parter på marknaden, oftast banker.

Varje enskild bank kan låna ut sin egen typ av pengar men den kan inte skapa någon annan banks version av pengar.

När en bank skapar ett lån så ökar bankens depositioner med storleken av lånet. Det betyder att lån är likställt med sparande. Det är fullständigt omöjligt att ha sparande som inte motsvaras av lån någon annanstans i banksystemet. Moralister som pratar om ”real savings” och mindre skulder vet inte vad de pratar om. Det är fullständigt omöjligt att uppnå i dagens system.

I verkligheten så skapas depositionerna som sedermera finansierar lånet samtidigt.

Om ett utställt lån ökar den totala långivningen i  en bank, förutom centralbanken, så måste den se till att den har en adekvat mängd reserver, eller kapitalbas som det kallas. En kapitalbas är den positiva skillnaden mellan vad banken har lånat ut och dess tillgångar.

Hur kapitalbasen beräknas är beskrivet i del 2 i denna serie.

Generellt kan sägas att desto lägre kapitalkravet är, desto högre avkastning kan banken nå för sina aktieägare vid en given nivå av ränta. Det är alltså i bankernas intresse att ha så låg reserv som möjligt och om kravet på kapitalbasen höjs så innebär det att ROI eller avkastning för aktieägarna per aktie minskar.

Kapitalbasen är den absoluta avgränsningen  i hur mycket lån som kan skapas. Försiktighet och moderation är den psykologiska begränsningen.

Centralbanker

De flesta länder har en centralbank och centralbanken fungerar som bankernas bank. Centralbanker är oftast statligt ägda med vissa undantag, Schweiz och USA som typ exempel. Alla centralbanker är oftast inte heller statligt kontrollerade utan ”oberoende” vilket innebär att de kontrolleras av bankväsendet.

Det är norm för centralbanker att ha privata kunder med vissa undantag. Nordea när den banken socialiserades som typexempel.  

Banker reglerar normalt sett fordringar mellan varandra i centralbankspengar, inte sina egna pengar. DVS, Swedbanks skapade pengar är inte giltigt betalningsmedel hos t.ex SEB. Fordringar mellan dessa två regleras i pengar som Riksbanken har skapat. En centralbank kan förespråka minimum och också maximum balanser en bank får ha i depositioner hos en centralbank.

Exempel.

Vi har en ekonomi med endast två banker. SEB och Swedbank.

SEB skapar ett lån på 1,000,000SEK till en kund i banken för att möta efterfrågan hos låntagare. Penningmängden har nu ökat med 1MSEK. Sparandet i samhället har ökat med 1MSEK och skulderna totalt sett i samhället har ökat med 1MSEK. Balansen SEB har hos Riksbanken är däremot totalt oförändrad.

SEB väljer nu att låna ut 10 000 000SEK till 10 olika låntagare i banken. Dess balansräkning ökar nu med 10MSEK på skuld och tillgångssidan. Det händer fortfarande ingenting hos centralbanken och balanserna där är oförändrade.

Vi ser alltså att vad banken har i deposition hos centralbanken inte är hämmande för hur mycket lån de kan skapa om inte riksbanken går in och kräver högre likviditet hos banken.

SEB går nu med på att ge ut ett lån på 1 000 000MSEK till en person som inte är kund hos SEB, utan hos Swedbank. Checken kommer att gå igenom centralbanken, i Sveriges fall Rix, och SEBs reserver hos Riksbanken kommer att minska med 1 000 000SEK och Swedbanks reserver kommer att öka med 1 000 000MSEK.

Den totala mängden pengar hos centralbanken är oförändrad men distributionen är annorlunda mellan dess kunder. Swedbank har nu 1 000 000MSEK för mycket och kan låna tillbaka dessa pengar till SEB till högre ränta än vad de skulle får från Riksbanken och lånar nu ut dessa på den såkallade interbankmarknaden.

Alternativt kan centralbanken låna SEB pengarna de behöver direkt, oftast till straffränta eller så kan den köpa tillgångar av SEB.

Vad centralbanken väljer att göra bestäms av centralbankens vilja för att låta SEB utöka sin låneportfölj.

Om en kund i en bank betalar skatt kommer det att minska likviditeten hos banken, men det förutsätter att Staten inte själv är skuldsatt och regelbundet betalar ränta, direkt eller indirekt till banksystemet vilket i praktiken försörjer banker med likviditet kontinuerligt.

Basel ackordet

Den stora kritiken som många ekonomer har mot Basel ackordet är att den förstärker ekonomiska cykler eller (pro cyclical). Den gör det genom att begränsa utlåning precis när en recession får en bank att gå med förluster vilket förstärker recessionen.

Anta att du har en bank med 1000 000Sek i lokala huslån. Basel ackordet säger att säkerheten ska vara ca 4% mot dessa lån. Anta att en recession är intågande och förlusten på dessa lån är 2% = 20 000SEK.

När dessa 20K sek dras av mot kapitalbasen så halveras den. I samma ögonblick så måste banken bli av med 500 000SEK i utgivna lån för att nå upp till de lagstadgade kraven. OM banken skulle göra det skulle den döda marknaden för bostäder, speciellt under en tid då alla andra banker förmodligen har samma typ av problem. Krisen görs alltså mångdubbelt värre av denna hävstångseffekt.

Alternativet är för banken att hitta kapital från aktieägare eller utomstående investerare. Det är inte alltid enkelt i en recession.

Det tredje alternativet för banken är att myndigheterna bestämmer att sänka kapitalkravet under denna period eftersom reserverna behövs för just sådana här tillfällen.


Vad har vi lärt oss?

Det finns aldrig för lite sparande, reellt sparande eller för hög skuldsättning. Sparande och lån är alltid på samma nivå, däremot är distributionen av detsamma högst ojämn i olika perioder. Man talar om en polarisering av eknomin där effekterna av ränta är en stark orsak till detta fenomen.

Banker skapar lån som ökar penningmängden (dock inte alla typer av lån). Bankers skapande av lån förändrar inte balansräkningen hos en centralbank.

Ett lån skapat i bank A duger inte som betalning hos bank B. Varje enskild bank skapar alltså sin helt egen typ av pengar. För den normale bankkunden märks dock ingen skillnad förutom när banken är nära insolvens.

Reglerna som bankerna opererar efter förstärker konjunkturcykler kraftigt och kan därmed förstöra produktion som i normalfallet är effektiv och därmed skapa större skada i ekonomin än vad som är nödvändigt.

En negativ skuldspiral är högst problematisk och är precis vad vi befinner oss i idag.

Av Sunda Pengar - 20 januari 2009 07:36

Fractional Reserve Banking (Part 2 in English)

This English version is written on request of Ellen Brown.

Capital adequacy ratio (CAR) in Sweden and the Basel II Accord.

Basel II is a private initiative that has originated from the banks themselves through BIS (Bank of International Settlements). The committee is comprised of central banking representatives from 10 different nations, among others Sweden, USA, Japan, Germany and so on. They meet four times a year with the goal of conforming reserve requirements globally and a mutual view on how to judge and handle risk.

It was this type of harmonization preparation that pave way for the Euro area in connection to the Maastricht treaty.

The key point of the Basel II accord is the separation between operational risk and credit risk which was not separated in Sweden under the liquidity requirements.

The directive is comprised of three pillars.

Pillar 1. Deals with capital adequacy ratios based on these three main fields of risk; market risk, operational risk, credit risk.

Pillar 2. Deals with regulation to supervise the points in pillar 1.

Pillar 3. Deals with issues regarding increased transparency in the banks book keeping and information supply. This to instill more market confidence.

The accord is implemented in Sweden and supervised by FI (Swedish Finance Authority) under law:

Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

The law states that the capital base has to be a minimum of 8% risk weighted exposure.

With the introduction of Basel II, there are now 15 risk groups judged with different risk weight.

The risk weight mechanism is very simple. Say a company wants a loan for 1000SEK. They are given the risk weight of 10%. Total capital base needed by the bank to cover the loan will then be; (10%*8%) *1000 = 8 SEK

I will list some of the actual risk weights for different loan categories in Sweden.

From 1 Jan 2007 enl. BASEL II
1.    State, centralbank 0%
2.    Municipalities and similiar authorities 0%
3.    Companies 4-12%
4.    Households 6%
5.    Households with security 2.8%-8%
6.    Funds 4%-12%

The capital base needed will then be calculated according to this formula.

The size of the loan * (Capital Adequacy Ratio * Risk weight) = needed capital base.

As you may have noticed, the state has a risk weight of 0 which in practise means that a private bank could issue loans towards the government regardless of capital base towards infinity. The bank is required to have close to no reserves for government lending since a states default is mostly a case of theory since it can monetise its debt to pay it off (paying through inflation).

This is also confirmed by FI. The only thing constraining the banks is the limitation stated under operational risk so the bank can have extremely high leverage towards state lending.

As you might have observed, these rules are considerably different from the liquidity rules popularly quoted online as restriction of government lending. With the application of Basel II regulation, private banks are allowed to create much larger quantaties of credit then possible before in relation to its capital base. How it works in practise can most easily be understood with some simple book keeping examples.

The banks bookkeeping, the liquidity requirement

In this simple example, we assume a liquidity requirement of 10%, which means they can lend 90% of current capital. The bank below has a deposit of 200K SEK and isses a loan for 90% of that deposit.


Nr    Description            Debit       Credit
1    Deposit (Asset)    200,000 kr    
2    IOU (Debt)        200,000 kr
3    Creation of loan (Asset)       180,000 kr    
4    Creation of IOU (Debt)        180,000 kr


The banks balance sheet will now look like this.

                      Assets                                                         
Liabilities
Money            200,000 kr    Money                                        200,000 kr
Loan              180,000 kr    Money with no covearage (IOU)    180,000 kr
Sum Assets    380,000 kr    Sum Liabilities                              380,000 kr

Please note that the assets and liabilities incrase in proportion to the loan. The depositors money is never used to create the new loan. It only exists as new bank money (BCM) in the book keeping of the bank.

The difference with Basel II and practical bookkeeping

In practical book keeping, the size of the deposits is not an absolute requirement for how large a credit (loan) a bank can issue. In the liquidity requirement, we saw that a loan could grow with 180K with a deposit of  200K. The limitation in Sweden is as earlier described based on the risk weight.

In this example, we say that a bank is going to issue a loan to a company which has been given the risk weight of 4% in total. The capital base of the bank is still 200K.

The maximum theoretical loan the bank can issue is then:


200,000/0.04=5,000,000SEK

The balance sheet will then look like this:


                             Assets        Liabilities
Money                200,000 kr    Money                                         200,000 kr
Loan              5,000,000 kr    Money with no coverage (IOU)    5,000,000 kr
Sum Assets    5,2000,000 kr    Sum Liabilities                          5,200,000 kr

Notice the same thing here. Deposited money in the bank is not used to issue new credit. The credit is issued over and above existing money, thus the money supply as a whole has increased in society. This is called the creation of wealth.

The bank has now stretched its capital base to the maximum for loan recipients with this risk weight.

Now the state wishes to take a loan from an additional 5,000,000SEK from the same bank. Since the reserve requirement is 0%, needed additional capital base the bank needs to issue the credit is also 0.

The balance sheet will now look like this:


    Assets        Liabilities
Money             200,000 kr    Money                                           200,000 kr
Loan          10,000,000 kr    Money with no coverage (IOU)    10,000,000 kr
Sum Assets    10,2000,000 kr    Sum Liabilities                      10,200,000 kr


What happens if depositors withdraw money?

The bank has now promised 10MSEK and only has 200K SEK as reserves. What happens if the demand for withdrawals exceeds 200K SEK?

The bank can in the short term borrown on the interbank market. In other words, they can borrow credit from another bank to fill the shortage in their own bank. This only works as long as the bank has trust with the rest of the banking community.

The state or central bank can also intervene and issue loans, usually to a penalty rate to ensure capital adequacy.

It is possible for banks to create this much credit since banks to this in unison. The in flows and out flows in the entire banking network tend to net eachother out and the differences over the medium term is small and easily covered by inter bank lending.

What have we learned?

The restriction is how much money, or credit that can be created in a bank is restricted by the Basel II accord.

A loan is never based on a depositors money, the credit is instead created when you request it.

This means that when you take a loan for your house, you receive a new credit that instantly is balanced by corresponding amounts of new savings.

This means that all savings = loans.

The notion that savings are low is completely impossible. Savings are always the same size as loans within the laws of accounting. The distribution is however not evenly spread out.

A bank note is a proof of debt, not money in the traditional term.

A deposit you have on your bank is not an asset, it is a claim on your bank. The bank never in short term has possibility of paying more than a fraction of its depositors back. This is why bank runs are so feared.

The only way for a depositor to receive full payment on your claim on the bank is to withdraw physical cash.

The fact that money is created when it is borrowed also means that it disappears when it is repayed. This explains the fluctuations in money supply and why the money supply always seems to decrease in a credit crunch and increase in expansionary economy.

A wealthy society is also a highly indebted society.


Key differences for USA and Swedish capital rules

USA is under the Basel accord but has not yet adopted it fully.

There are several things differing in USA banking practise, the key being that capital adequacy ratios are only calculated on deposits. Not loans.

This is also effectively worked around through the practice of Sweep accounts and off balance sheet accounting.

Sources of credit creation

Money Mechanics Federal Reserve

Of course, [banks] do not really pay out loans from the money they

receive as deposits. If they did this, no additional money would be

created. What they do when they make loans is to accept promissory

notes in exchange for credits to the borrowers¡¯ transaction

accounts. Loans (assets) and deposits (liabilities) both rise [by

the same amount

The Chicago Federal Reserve, Modern Money Mechanics (last updated

1992)

When a bank makes a loan, it simply adds to the borrower´s

deposit account in the bank by the amount of the loan. The money is

not taken from anyone elses deposit; it was not previously paid in

to the bank by anyone. Its new money, created by the bank for the

use of the borrower.

¨C Robert B. Anderson, Secretary of the Treasury under President

Eisenhower

Banks create money. That is what they are for. The manufacturing

process to make money consists of making an entry in a book. That is

all. Each and every time a Bank makes a loan, new Bank credit is

created, ªbrand new money.

C Graham Towers, Governor of the Bank of Canada from 1935 to 1955

Av Sunda Pengar - 5 januari 2009 10:51




En av det mest seglivade myterna som banker gärna befrämjar, antingen av ren okunskap eller med intentionen att desinformera är att du kan låna pengar i banken för att någon annan har valt att spara i samma bank. I essens skulle du låna din grannes pengar för att köpa ditt hus.

Myten har mycket troligt sitt ursprung i den populära FRB pyramiden där depositionen vandrar runt i ett banknätverk och växer så över tiden då ”samma” pengar lovas gång efter gång till nya låntagare. Krediten kan då maximalt växa enligt kreditmultiplikatorn minus allmänhetens propensitet till att hålla likvider som jag beskrivit i tidigare avsnitt.

Den stora nackdelen med den här missuppfattningen hos kritiker är att illusionen om att banker i sig inte skapar mera pengar, utan bara registrerar redan existerande krediter som cirkulerar runt i banknätverket.

Den andra nackdelen är teorin inte tillnärmelsevis korrekt återspeglar verkligheten och gör ett för många komplicerat ämne, osammanhängande i en del aspekter som kreditens natur och funktionalitet.

I praktiken så är det enda banken gör (utöver den viktiga funktionen som betalningssamordnare) vid skapande av lån är att registrera nya pengar/krediter i sin bokföring. Svårare än så är det inte. En bank lånar aldrig ut existerande pengar, den lånar i effekt ut nya pengar som inte existerat förut.

Några bra källor som citerar detta fenomen:

Money Mechanics Federal Reserve

Of course, [banks] do not really pay out loans from the money they
receive as deposits. If they did this, no additional money would be
created.
What they do when they make loans is to accept promissory
notes in exchange for credits to the borrowers¡¯ transaction
accounts. Loans (assets) and deposits (liabilities) both rise [by
the same amount
The Chicago Federal Reserve, Modern Money Mechanics (last updated
1992)


When a bank makes a loan, it simply adds to the borrower´s
deposit account in the bank by the amount of the loan. The money is
not taken from anyone elses deposit
; it was not previously paid in
to the bank by anyone. Its new money, created by the bank for the
use of the borrower.
¨C Robert B. Anderson, Secretary of the Treasury under President
Eisenhower


Banks create money. That is what they are for. The manufacturing
process to make money consists of making an entry in a book. That is
all. Each and every time a Bank makes a loan, new Bank credit is
created, ªbrand new money.
C Graham Towers, Governor of the Bank of Canada from 1935 to 1955


Så det rätta sättet att svara på hur pengar skapas och hur lån kommer till är helt enkelt att Centralbanken skapar den monetära basen genom att registrera nya pengar som den sedan lånar ut till bankerna.

Bankerna skapar sedan nya pengar/lån utöver centralbankens pengar som säkerhet och på så sätt cirkulerar pengar ursprunget som krediter i samhället.

Lånet skapas genom att skriva in ett nytt verifikat i bokföringen och samtidigt öka tillgångs och skuldsidan.

Av Sunda Pengar - 23 december 2008 08:46


Peter Schiff på FOX news där han förutser recessionen och den hårda kritik han möter av ogenomtänkta hardliners som medvetet försöker få bort kredibiliteten i vad Peter förmedlar. 


En av höjdpunkterna:


Peter. Its not wealth that’s incresed in the past few years. We haven’t increase our productive capacity. Allt that has increased is the paper value of our stocks and real estate and that’s not wealth.

Pundit. Of course it is!

When the paper values have evaporated, all that will be left is the debt we accumulated with foreigners.

Pundit: You are way off base, there is nothing out ther that tells us that we wont have a nice slowdown.
 


Tråkigt när väl underbyggda argument möts med ignorans som ett trovärdigt motargument. 


Mycket sevärt klipp hursomhellst. Blir juluppehåll på bloggen men tillbaka när bankerna öppnar igen.

Av Sunda Pengar - 17 december 2008 08:34

Ränta på ränta eller compund interest.

Det här avsnittet kommer att gå igenom de enkla principerna med ränta på ränta effekter och dess grundläggande matematiska egenskaper.



Mycket har sagts genom historien om ränta på räna (fomulan i bilden) och det påstås att Einstein ska ha definerat compund interest som ”The most powerful force in the world” men det finns inga bevis för det uttalandet.

Däremot finns det beskrivet i bibeln som usury och i antikens Grekland hade Aristotales följande att säga:

“The taking of interest is contrary to nature because money by nature cannot produce anything and is intended only to serve the purpose of exchange,”

Själv brukar jag sammanfatta compunding interest såhär: ”Compounding interest är vad alla matematiker vet, vad alla revisorer räknar på och alla nationalekonomer ignorerar.”

Enkel ränta.

Man brukar skilja på enkel ränta och ränta på ränta beräkningar.

Enkel ränta beräknas alltid på principalen, dvs den ursprungliga mängden lån eller sparande. Ränta som redan har ansamlats blir inte underlag för nya ränteberäkningar efter skuldens löptid.

Exempel.

År 1
Lån 5000
Ränta 5%

Räntekostnad år 1 = 5000 * 0,05 = 250

År 2

Räntekostnad år 2 = 5000 * 0,05 = 250
Total räntekostnad 500.

Enkel ränta är alltså en linjär funktion där räntan förblir oförändrad över tid och ökar och minskar proportionerligt med storleken på principalen.  Se graf.
Enkel ränta


Ränta på ränta (se bild för formel)

Ränta på ränta beräknas alltid på principalen plus tidigare ackumulerad ränta, dvs den ursprungliga mängden lån eller sparande plus erhållen ränta. År 1 blir kostnaden densamma som enkel ränta förutsatt att vi räknar på årsbasis.  År 2 läggs räntan på principalen från lån år 1till år 2.

Exempel.

År 1
Lån 5000
Ränta 5%

Räntekostnad år 1 = 5000 * 0,05 = 250

År 2

Räntekostnad år 2 = 5250 * 0,05 = 262,5
Total räntekostnad 512,50.

Den viktiga skillnaden här är att räntekostnaden ökar vid varje utgången löptid för en kredit. Funktionen är alltså inte linjär utan exponentiell. Det innebär att ju längre tid som går, desto snabbare ökar skulden. Räntekostnaden är alltså inte proportionerlig till den ursprungliga principalen över tid. Se graf.  (Grafen visar också skillnaden mellan ränta på ränta beräknad per månad, kvartal och år) Graen visar utvecklingen över en 20 årsperiod och 50 årsperiod.


Ränta på ränta
Exponentiell tillväxt

Nedanför ser ni en exponentiell tillväxtkurva. Vad som gäller universellt med alla typer av exponentiella kurvor är att initialt ökar mängden sakta för att sedan sakta med stadigt öka till den i slutet av serien har explosionsartad tillväxt.

Exponentiell kurva

En exponentiell tillväxtkurva med en finit tillgång, t.ex produktion av elektricitet är matematiskt omöjligt att långsiktigt underhålla.

Hur kurvan utvecklas då det gäller ackumulerad ränta beror helt och hållet på räntesatsen. Räntan bestämmer hur lång tid det tar att fördubbla en given mängd över en tidsserie. Detta är känt som regeln om 2.

Vid en given penningmängd, oavsett vad den startar på, är tiden tills sparandet har fördubblats alltid samma vid en specifik penningmängd.

Detta tar man enkelt reda på genom att ta tillväxtparametern, i detta fallet räntan och dela den med 72 och du har en approximation som gäller upp till 20%.

Exempel.

Vid ett kapital på 500 vid 5% ränta så har kapitalet fördubblats efter 72/5= 14.4 år.

Om Riksbanken har bestämt att inflationen i svensk ekonomi ska vara 2% över en viss framtid förväntar de sig att priserna ska fördubblas på konsumentvaror varje 36 år (72/2).

Dubbleringstid för sparande givet olika procentsatser.

Dubbleringstid   

Ränta - Antal år      
1%    …    72
2%    …    36
3%    …    24
4%    …    18
5%    …    14
6%    …    12
7%    …    10
8%    …    9
9%    …    8
10%    …    7
11%    …    7
12%    …    6
15%    …    5
18%    …    4
20%    …    4



Regeln om dubbleningstid är en approximation. Framöver när du tänker på ränta kan du tänka på det som fordubblingstid.


I kommande delavsnitt ska vi titta närmare på vilka effekter ränta på ränta har och ekonomisk teori.

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Fractional Reserve Banking med Blogkeen
Följ Fractional Reserve Banking med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se