Direktlänk till inlägg 5 december 2008

Derivatmarknaden och finanskrisen – Förklarat med ishockey.

Av Sunda Pengar - 5 december 2008 05:42

Hur kan det vara?, frågar många sig att en minskning i priserna pa hus i USA leder till att banker i Tyskland, Island, Ryssland och otaliga fler helt plötsligt börjar få betalningssvarigheter.

Hur kan det påverka ett globalt banknätverk sa negativt att det nu under lang tid har varit i princip omöjligt att lana av andra banker i nästan hela världen?

Nar svenska bostadsmarknaden föll -15% iochmed finanskrisen så påverkade det bara Sverige. Det blev ingen kris i Tyskland for att vi satt oss i problem i Sverige. Vad ar skillnaden idag två decennier senare som gjort det mojligt att normalt hanterbara prisförändringar låser det globala banknätet?

Anklagelserna är många, varierande från nonsens som girighet, överbetalda bankirer, omdömeslösa låntagare till strukturfel i politiska beslut som ”The community reinvestment act” och liknande.

Sanning ligger det i att politikerna, speciellt Clintonadministrationen har sett det som en bra politisk morot att alla ska ha ratt till att låna till hus, och banker inte får neka att låna till problematiska låntagare, vi har alltså en marknad i konstgjord obalans.

Men trots detta, en värdeminskning pa fastigheter i USA på 20%, hur kan det stanna hela världen? Det gar inte ihop.

Svaret ligger i derivatmarknaden, den dar marknaden som ingen egentligen vet något om, som Ben Bernake tog extra lektioner i och tvingat varenda investmentbank i USA till konkurs eller ”shotgun marridge”.

Derivat och ishockey

For att enklare förstå konceptet derivat sa kan vi ta en sluten ekonomi, ett ishockeylag (Puck IF). Hela ishockeylaget är vad man brukar karakterisera som realekonomi. Laget har löntagare som lever sitt liv på att utöva ishockey i en faktisk ishockeyrink med konkreta inkomster från publik, kostnader för ishall, materiel osv.. Laget har också direkta intressenter av varierande storlek. Ägaren av ishockeylaget, ägaren av ishallen, entreprenören for catering, leasing av ismaskinen, kreditgivare (banker) till intressenterna etc.

Utanför denna verksamhet, utan direkt anknytning till den reala ekonomin har vi en såkallad pappeprsekonomi. Denna består i det har exemplet av vadslagning. Alltså människor som inte har ett direkt intresse av ishockeylaget, men som ar villig att satsa pengar pa hur det ska gå for laget. Ett vad på t.ex vinst av serien for Puck IF tas emot av en annan som tror på förlust for 1000SEK.

Detta vad på 1000SEK ar i all essens ett derivat. Värdet på vadet ar ”deriverat” från Ishockeylaget och precis sa fungerar derivat i verkligheten. Hur kan detta vara skadligt for realekonomin? I det har fallet ar det inte skadligt, snarare nyttigt. Vi har en transaktion av två utomstående, oavsett utfallet på derivatet (vadslagningen) sa kommer det att gynna ishockeylaget da de far mer intresse for deras spel och ut utslaget av derivatet påverkar överhuvudtaget inte realekonomin, dvs driften av hockeylaget. En win win situation alltså.

Konceptet risk och osäkerhet

Utöver detta ar det viktigt att tanka pa relationen mellan risk och osäkerhet. Sa länge du som vadslagare (investerare) kan bedöma risken tillförlitligt så kan du också satta ett pris pa risken. Nar du inte längre har tillförlitlig information (t.ex. ingen information om vilka spelare som ska vara med i laget) sa har du lämnat riskbedömningen och korrekta priser, därmed sitter du i osäkerhet och gissningslekar. De tidigare vaden du gjort under andra premisser är plötsligt svårbedömda. Den har distinktionen gjordes av den kända ekonomen Frank H. Knight.

Så har kommenterade en ekonom om uppskattning av risk på nuvarande derivatmarknad på Leehman:

 “We are in a minefield. No one knows where the mines are planted and we are just trying to stumble through it”

Ett typfall då risk har blivit osäkerhet och prismekanismer slås ur spel.

Konceptet risk och belåning

Ytterligare en viktigt hörnsten i relationen mellan risk och avkastning ar att man måste förstå konceptet med hävstångsinvestering eller leverage på engelska.

Att investera med hävstång ar i princip att investera med pengar man inte har. För varje krona du satsat på ishockeymatchen sa har ett kreditinstitut lånat dig, låt oss säga 4. Satsningen är alltså på totalt 5, varav 1kr är eget kapital och 4kr är krediter. Relationen mellan eget kapital och kredit ar 1/5=20%.

Vad betyder detta i klartext? Så länge ditt vad inte går med förlust med mer an 20% sa har du rad att betala förlusten utan att måsta skjuta till mera eget kapital for att hålla liv i vadet/derivatet.

I ett normalt vad eller derivat utan kreditfinansiering kan du ta en 100% förlust på utan att skjuta till mera kapital.

Konceptet fungerar också omvänt, om du har en vinst på 100 och en havstång på 4 sa blir slutgiltig vinst 400, alltså en fyrdubbling av ditt satsade kapital. På samma satt kan förlusten blir fyrdubbel. Det är i all essens konceptet med havstång och bankverksamhet för den delen.


Investerarnas jakt på derivat


Nar derivaten började komma i början pa 80talet höll den sig i stort sett till valutahandel (forex), råvaror och prissäkring på skörd. Vid början på 90 talet blev det dock ett skifte i utvecklingen på derivat baserat på bostadsmarknaden. Efterfrågan skapades och krävdes formligen av Wallstreet.

 Beginning in the 1990s, he wrote, "the incentive for everyone to behave this way came from Wall Street ... where the demand for (securities based on subprime loans) simply couldn't be satisfied.
Andre Leonard – Reporter

Wallstreet i princip krävde att kreditgivarna till fastigheter i USA skulle nå ut till de mest riskabla låntagarna. Varför då?

Det hela baserades på 2 irrationella begrepp.

  • 1.    Huspriserna går alltid upp.
  • 2.    De nya typerna av derivat kan sprida risk till acceptabla nivåer.


Joseph Stiglitz (nobelpristagare) observanta syn pa detta fenomen var följande:

The mortgage brokers loved these new products because they ensured an endless stream of fees. They maximized their profits by originating as many mortgages as possible, with frequent refinancing.

Our bankers forgot that their job was to prudently manage risk and allocate capital. They became gambling casinos
.


For att hålla finansieringen av denna derivatmarknad hade ett enormt lobbytryck uppstått i USA i mitten på 90talet av ”The International Swaps and Derivatives Association” och kritiken efter tidiga förluster på 90talet glömdes snabbt bort.

År 2000 kom den riktiga stöttestenen for en nästan helt oreglerad derivatmarknad genom ”Commodity Futures Modernization Act of 2000”

Den har lagen säg till att all derivat handel (som Enron sysslade med utan insyn som fick bolaget att kollapsa) skulle ske utan insyn från myndigheter eller annat sådant onödigt. Resultatet av detta ar att efterfrågan på dessa oreglerade instrument fullständigt exploderade över all sans.

Det globala casinot – dess uppbyggnad

Nu har vi grundstenarna.


  • Vi vet vad ett derivat är i princip.
  • Vi vet dess relation till realekonomin.
  • Vi vet vikten av att kunna skilja mellan risk och osäkerhet.
  • Vi vet effekten av belåning for investering, havstångsprincipen.
  • Vi vet varför marknaden för derivat är oreglerad.



Här har vi konceptet i grundidén.

Vi hade en kreditgivare till bostäder som satt knädjupt i subprime och behövde bli av med dem.

Vi hade en investmentbank som insåg att om vi paketerar de murkna subprimelånen MBS (Mortgage Backed Security) derivat. Detta paket säljs vidare som man styckar upp (slice and dice) i olika instrument (finns en uppsjö) och kallas nu CDO (Collaterized Debt Obligation). Eftersom du nu spridit risken kommer rating bolaget, d.v.s de som sätter priset på risk och bestämmer att eftersom det nu ar spritt så är de har skräplånen mycket säkrare. En högre kreditrating med andra ord, trots att det i verkligheten ar missledande har det skett så.

Nu börjar det blir lite rörigt för vi har redan rört oss från skräplån till säkra derivatinstrument. Så av denna CDO vi nu skapat gör vi om det till en syntetisk CDO med samma MBS (subprimelån) som grund.

Sen skapar du en CDO av CDOn (CDO i kvadrat)  och sedan skapar du en CDO av en CDO av en CDO (Kub CDO) av precis samma sak, skräplån eller junk bonds som det hette på 80talet.

Nu med dina nya produkter så säljer du vidare dessa som SIV (Structured Investment Vehicle) eller varför inte ABCP (Asset Backed Commercial Paper) eller in pa en money market fund, som da ska vara lågrisk traditionellt.

Nu börjar man första varför ingen vet var subprimelanen ligger, det finns i princip överallt och ingen vet egentligen vad för hus det egentligen var som belånades i början.

Ta nu denna struktur på derivatinstrumenten och kombinera med hur de finansieras. Nu blir det riktigt krångligt.

Du som investerare har bestämt dig för att satsa 1 MSEK av ditt kapital och du går till en ”prime broker dealer” som ger dig en havstång på 3. 1MSEK i kapital och 3MSEK i skuld/kredit).  Dessa 4 MSEK investeras nu i en fond av en fond som nu ges leverage på 3 eller 4.

Hedgefonden kommer sedan att investera dessa pengar och köpa CDO instrument som har en havstång på 9 eller 10.  I slutet på den märkliga finanskedjan av drastiskt ökande skulder sitter vi dar den första miljonen investerad av en investerare ar garant for 100 miljoner i skulder i slutet på kreditkedjan.


Kombinera nu allt detta och vi har ett globalt oreglerat finanssytem där moderata investeringar bubblar upp till okontrollerbara havstångsnivåer i en giftig mix av investeringar där de mest osäkra lån, obskyra investeringsmetoder, felprissatta tillgångar, komplexa strukturer och derivat på derivat (CDO CDO CDO CDO) lösningar lämnar alla investerare i en position da de omöjligen på ett rimligt satt kan uppskatta risk.

Risk har blivit osäkerhet, och alla flyr hals över huvud.

Hur kan sådan skuldsättning ha varit möjlig? Svaret är billiga räntor och ingen reglering.


Verkligheten har kommit ikapp – The Minzky moment

Som ni ser med investeringen på 1 miljon som blev 100 miljoner. Om husvärderna går ner med 1% sa kollapsar en lånekedja pa 100 miljoner, och ingen vet var de här lånen i kedjan ligger, eller på vilka hus de baseras. Vi har alltså en fullständigt kollapsande kreditmarknad som leder till okontrollerade mängder margin calls och nu, om man tittar på Leehman citatet igen så verkar det vettigt.


“We are in a minefield. No one knows where the mines are planted and we are just trying to stumble through it”

UBS, nyligen kända for rapporten som skämtsamt kallats ”How not to run a bank” av media, sa nyligt:

“Have we reached a Minsky moment?”

Minzkys kredit teorem går ut på att en uppluckring av reglering i kreditstandarder av övervakare utnyttjas i en boom/bust kreditcykel i ett typ av pyramidspel där de stora förlorarna ar såkallade ”Ponzi borrowers”, dvs de som inte har råd med lånen, utan enbart finansierar sin spekulation med konceptet att tillgången som håller den uppe kommer att stiga i värde. Knappast en intellektuell position.


Pappersekonomin och Ishockey

Tillbaka till hockeylaget Puck IF. Säsongen går daligt och vikande publiksiffror har gett vikande marknad i dess realekonomi.

Den daliga utvecklingen i publiksiffror har gett upphov till massiva förluster på derivatmarknaden på de olika obskyra vad som gjorts på hockeylaget, och kreditgivarna dras med stora underskott.

Ägaren av ishallen behöver nu förnya sin kredit for ishallen och går till sin bank som tokvägrar då mojligheten att samla kapital är stendöd.

Ishallen går i konkurs, ägaren kan inte refinansiera sitt hockeylag, alla spelare blir arbetslösa, en fullständig lavin i förluster på derivatvadslagningen sker och alla ropar efter NHL att gå in och stödja bankerna sa vi kan få igång ishallen igen.

Nu vet ni varför den reala ekonomin förstörs av den obskyra pappersekonomin.

Det är ingen vanlig kreditcykel vi är inne i.


Vad ska man lara sig

Som investerare galler det att gilla läget, for påverkan lär du inte ha. Identifiera kvickt nästa område med liten eller ingen reglering som kombineras med krediter. Gå in och ta lån tidigt. Njut for en kort tid av en massiv uppgång. Gå ur som Warren Buffet gjorde och njut av dig själv nar du förutsäger nästa massiva Financial Weapon of Mass Destruction.

Kortsiktigt kan du göra profit med att identifiera länderna som attackeras av valutaspekulerare, flertalet for tillfallet men Ungern ar ett bra exempel.

Massiva kreditförluster görs där och reala tillgångar kan köpas billigt, mycket billig på allt som ar belåningsbart. Island blir ett annat bra exempel där systemkollapsen kan bli total.

Exportera tillgångarna och njut av vinsten, eller ta från de rika o ge till de fattiga. Det är din moral som avgör det.

 
ANNONS
 
Henrik Sultan

Henrik Sultan

7 december 2008 13:54

Man kan inte säga annat än absurt, lärde mig lite mer i den härvan tack vare det välskrivna inlägget. Fortsätt så :)

http://sultansblogg.se/politik

 
sunda pengar

sunda pengar

8 december 2008 07:21

Kul att man kan hjälpa till och sprida kunskap.

http://sundapengar

 
MacroMind

MacroMind

6 januari 2009 00:45

Hej,
Du drar rätt kraftiga slutsatser (låga räntor och brist på reglering) på klen bakgrund. Jag kan hålla med om att artificiellt låga räntor varit en starkt bidragande orsak till kreditbubblan. Det finns dock ingen brist på reglering. Bankväsendet är läskigt hårt reglerat redan. Det är dock okänt för den obildade massan. Det regelverk som statliga institutioner som centralbanker och motsvarigheter till finansinspektionen byggt upp, fungerar dock dåligt och till och med destabiliserande.

Regelverket bygger på avancerade modeller som få förstår. När man sedan skickar in skit (data med kreaftig bias) i modellerna lyssnar bankledningen på resultatet som om det vore gospel.

SKIT in GOSPEL ut!!!

http://blogg.makrotrend.se

 
Ingen bild

Sunda Pengar

6 januari 2009 04:55

Det måste skilja på avreglering inom derivatmarknaden (OTC) och den traditionella bankmarknaden.

Investmentbankerna låg utanför de traditionella bankernas reservkrav och opererade under väldigt öga kapitalmultiplar, OTC marknaden och dess triljoner i värde handlas nästan helt utan insyn från traditionelal bankväsendet.

Normal bankerksamhet har dock väldigt precis reglering med ursprung ur Basel II för det flesta europeiska banker.

Det har även varit hård lobbying i USA för avreglering i flera led och en av de stora misstagen, självreglering.

Artikeln som sådant är tänkt att visa ett hypotetiskt scenario, verkligheten är givetvis otroligt mycket mera komplicerad än vad som går att beskriva översiktligt för att se olika samband.

 
Ingen bild

sunda pengar

6 januari 2009 05:00

Mer om derivat.

ERIC DASH and VIKAS BAJAJ, ³In 2009, Economy Will Depend on Unlocking
Credit,² The New York Times, December 31, 2008
Securitization, which works like a shadow banking system, has
radically changed banking and the credit markets in recent years. Three
decades ago, banks supplied $3 out of every $4 of credit worldwide. Today,
because of securitization, that share has dropped to about $1 in $3.
Unless financial companies can securitize debt ‹ which, in turn,
depends on investors' willingness to buy the bundled loans ‹ credit will
remain tight even if banks resume lending. "What started in 2008, and is
going on now, is the undoing of that shadow banking system," said Alex
Roever, a short-term credit analyst at J. P. Morgan Securities.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sunda Pengar - 8 december 2010 08:24


  Tidigare har det ofta rapporterats om hur olika forslag har pressats genom kongressen i USA for att få FED att lämna uppgifter på de utländska instutitioner som har ”fått” pengar av FED under finanskrisen för att hålla uppe värdet...

Av Sunda Pengar - 8 november 2010 11:03


  (På bild, Elizabeth Coleman)   Hyffsat spektakulärt klipp där det är gapande uppenbart att de amerikanska myndigheter som är satt att utreda oberoende instutitioner inte gör det i det amerikanska rullande dörr systemet mellan kritisk gra...

Av Sunda Pengar - 14 december 2009 10:55


  Kritiken från det Isländska folket har varit så tunga och lokal media så pass uppmärksam att IMF har känt sig tvungna att skriva ett öppet brev till ”open civil meetings” vilket består av flera medborgarrättsliga grupperi...

Av Sunda Pengar - 10 december 2009 06:28


  Don Blankenship, en av många hatad man för att öppet kritisera de vetenskapliga undersökningarna om klimateffekterna och koldioxid här i en intressant intervju. Intervjun gäller i största del Global Warming men blir riktigt intressant en...

Av Sunda Pengar - 9 december 2009 06:03

  Version:1.0 StartHTML:0000000105 EndHTML:0000005714 StartFragment:0000002291 EndFragment:0000005678 Fed ligger under hårt tryck från flera håll. Ron Paul driver fortsatt korståg för att göra en oberoende revision av FED som har...

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Fractional Reserve Banking med Blogkeen
Följ Fractional Reserve Banking med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se