Alla inlägg den 1 december 2008

Av Sunda Pengar - 1 december 2008 18:32


I en fiat valuta är förtroende den stora varan som backar upp värdet. Som garant för detta förtroende har vi Centralbankerna som slutligen styr penningmängden, dess kostnad och tillgång.

Nu när krisen av excess spekulering har givit oss privilegiet att dagligen läsa om ”Dysfunctional markets” vilket mera beskriver avsaknaden av en marknad har centralbankerna haft bråda dagar.

Nyliga exempel ar nar centralbankerna världen over slänger ut pengar till bankerna globalt sett for att vanda trenden till vilket pris som helst och otaliga exempel på hur FED degraderar, gör undantag och ligger på gränsen till det lagliga med stod till försäkringsbolag, tvångsuppköp till medlemsbanker och andra extraordinära ingrepp på finansmarknaderna.

Allt detta prisas av formligen alla aktörer som berättar om hur denna aktivism ar ett nödvändigt ont, finns inga alternativ och att ett stort finansinstitut skulle få gå omkull ar slutet på världen som sådant.

Vad ar det da centralbankerna gör for att ge privatbanker förtroende på bekostnad av sin egen, och ar det har början på en degradering av Centralbanken som en ”seriös” bevakare och finanspolis med upprätthållanden av fiatvalutors varde?

Riktigt aktuellt ar Bank of England som nu öppnar upp helt nya medel for att radda sitt bankväsende pa bekostnad av sin egen transparans och funktion.

Nu har Bank of England lanserat följande.

Discount facility window

En discount facility window ar en metafor for byteshandel av ruttna tillgångar eller ”toxic assets” som det också refereras till mot toppsäkra instrument från staten som de kan använda i sin bankverksamhet. Programmet är även känt bland vissa ekonomer som ”Trash for cash”.

Ett exempel pa vad som nu accepteras for att fa dessa mycket eftersökta tillgångar av staten ar ”illiquid corporate securities”. Illiquid innebar att dessa säkerheterna inte har någon marknad. De gar inte att sälja, sa om inte värdelösa sa bra nära. For att förklara ett sådant förehavande sa alla kan första kan vi jämföra med en bonde.

Bonden star och tittar ut over sin skörd potatis i slutet på augusti. Det har regnat de senaste 40 dagarna och han tittar ut over en pöl av rutten potatis och inser att årets skörd har gatt helt förlorad och ar omöjlig att sälja. Inga problem tanker han, jag ringer jordbruksverket.

Hej, jag har ett lager rutten potatis jag behöver sälja. Har jag mojlighet att använda eran ”agricultural discount window” for att ordna till min ekonomiska situation. Det går bra säger jordbruksverket. Om vi far din potatis sa har vi ett lager med färdiggjorda chips du kan få istället som du kan sälja till OLW.

Slashing of penalty rate

Att ta nödlån har alltid varit dyrt, men inte nu längre. Bank of England har bestämt att penalty raten ska sankas med 75% i ett slag till totalt 25 baspunkter. Denna åtgärd har kombinerats med fortsatt sankta rantor till hela banksfären i hopp om att de ska ha råd att bedriva sina verksamheter.

Curb disclosure

Att ta nödlån av en centralbank ar ofta och mycket rattvist stigmatiskt for banker. Lite hålla kepsen i handen, stirra ner i backen och be om pengar från den som aldrig kan få slut nar inga kompisar vill lana till dig. Detta har den nyttiga funktionen att banker hellre sköter sina finanser en sätter sig på sa laga marginaler att man måste lana därifrån och skada sitt rykte.

Detta fick Barclays uppleva den hårda vägen efter att ha tagit ett nödlån over natten och media fullständigt hunsade dom over att vara i likviditetsproblem trots bestämda förnekelser.

Centralbankerna har insett detta och for att förhindra det går vi ifrån detaljerade rapporter av vilka som tagit bankstod, hur mycket, ofta och hur länge till en generaliserad kvartalsrapport med en snittsiffra på hur mycket det har alternativet användes.

Morning post kommenterar det har draget med:

”UK banks get cash cheaply, quietly."

Vi kan återkoppla till bonde exemplet, men nu ar det du som investerare som vill köpa lite derivat på jordbruksmarknaden, men först ringer du som ansvarig placerar och kollar med jordbruksverket hur skördarna har gått i år.

Du, det ser bra ut. Eller ja, förresten, här har du en kvartalsrapport från förra vintern som visar att X procent inte hade presterat någon skörd alls, men vi har egentligen ingen aning om vilka sa du kan lugnt investera vidare for den har rapporten ar inte aktuell längre. Jordbruksverket ser till att det alltid står bra till.


Nu kanske du tycker att jag har hårda ordval men jag ar allvarligt bekymrad over den degradering som centralbankerna gör i sina standarder for att hålla ordning på bankerna.

Har man val en gång börjat tumma på förtroendet for fiatvalutan sa ar det enklare att tumma lite till nästa gång.

Centralbanken ar den absoluta garanten for var fiats existens och stabilitet. Att den blir mindre transparant, slutar producera meningsfull statistik (som t.ex FED och utebliven M3 rapportering) och till alla pris mörkar faktiska problem som marknaden ska ha ratt att veta ar beklämmande.

Av Sunda Pengar - 1 december 2008 13:22



Om alla skulder skulle betalas tillbaka så skulle det inte finnas några pengar i svensk ekonomi.


Hur kan det vara möjligt?

Det kan vara svart att intuitivt första hur vi kan vara utan pengar om vi betalar tillbaka alla vara skulder. Det hela beror på den enkla ekvationen att skulder = pengar i vårat samhälle.

Alla pengar (dvs skulder) som cirkulerar i Sverige ar omsatt genom utlåning m.a.o att någon annan an du har satt sig i skuld. En sedel du har i handen ar ett skuldbevis eller ”promise to pay”.

Vissa länder väljer att skriva detta rakt ut på sina sedlar. Pa USAs sedlar står följande att läsa:

”This note is legal tender for all DEBTS, public and private”

I Hong Kong.

”Promises to pay the bearer on demand at its office here X HKD. By order of the Board of Directors.”

och Sterling sedlar ar signerade av Andrew Bailey for Bank of England som också har skrivet ” who promises to pay the bearer on demand.”

Intressant att veta ar att Euron är den enda valutan in världen som inte lovas att betalas av någon. Brittiska Telegraph hade en intressant artikel där Euron beskrevs som:

”The Euro, a monetary orphan” vilket fritt översatt blir ”Euron, den föräldralösa valutan”.

For att gå till grunden av detta måste vi titta på bankverksamhet som sådant.


 Teorin bakom bankverksamhet.

Detta avsnitt avser att förklara teorin bakom bankverksamhet och dess utlåningsverksamhet. Notera att teorin inte korrekt reflekterar praktisk bankverksamhet utan ar en förenkling for att ge djupare förståelse for grundprocessen.


Hur lånar banker ut pengar?

For att på ett bra satt svara på denna fråga måste man först reda ut begreppet pengar. Det finns olika typer av pengar.

“Sedlar och mynt” också bekant som likvider och ar vad vi har  i plånboken på daglig basis och ar ett bevis på ett skuldförhållanden mellan två parter. Sedlar vi har i Sverige idag ar en såkallad icke konvertibel eller ”fiat” vilket innebar att du inte kan gå till din centralbank och få en faktisk tillgång for denna utan har bara ett varde i förtroendet hos alla andra användare av samma typ av vadebevis. Likvider är alltså inte en tillgång utan ett skuldbevis i strikt mening.

”Varupengar” ar i regel en typ av fysisk tillgång som ar lätt omsatt eller garanterar ett bevis som ar lätt omsatt på någon typ av marknad. Vanligen brukar guld och silver nämnas i dessa sammanhang men kan bestå i vilken fysisk vara som helst.

”Kreditpengar” ar pengar som omsatts genom bank och finansväsendet och ar ett betalningsmedel utgiven på i regel privat basis. Kreditpengar ar vad du dagligen ser pa ditt konto hos din bank dar saldot ar hur mycket pengar (fiat) banken ar skyldig dig vid varje givet tillfälle. Ditt saldo visar alltså inte vad du äger, utan vad du lånat till banken.

Kreditpengar existerar i största del som ”Banktillgodohavanden som bokföringsstorheter i bankväsendets redovisning”. Lite enklare uttryckt. Saldot på ditt bankkonto finns bara digitalt, skapat av banknätverket själva.

Nar vi diskuterar pengar fortsättningsvis i denna artikel ar det kreditpengar vi syftar på och inget annat.

Nar en bank ställer ut en kredit sa galler det universalt att den måste sta i relation till en form av reserv i samma bank. Hur denna säkerhet eller reserv ser ut ar olika mellan olika länder, både i dess utformning, vad den kallas och hur den regleras. Några olika exempel ar likviditetskvoter, på olika satt sammanställda reservkvoter eller kvot i förhållande till riskvägd exponering av utställda krediter.

Teoretiskt Exempel Kassakrav:

For att göra det enkelt säger vi att den lagstadgade reserven en bank måste hålla med ar 10% utan justering for vad det ar for typ av kredit som stalls ut eller vem som ar mottagare eller annan reglering. Detta brukar kallas for kassakrav eller likviditetskvot. I Sverige har vi idag ingen sådan reglering men processen ar i princip densamma.

Dessutom antar vi att det bara finns 1 bank och alla krediter som denna bank ger ut satts sedan direkt in igen av kreditens mottagare vilket innebar att krediterna aldrig lämnar bankens bokföring. Det ar viktigt att du kommer ihåg detta om exemplet under ska vara vettigt.

Vi antar att ekonomin har en monetär bas på 200 000SEK (krediter utställda av centralbanken. Banken som nu har 200 000SEK och far lana ut 90% (10% reservkrav) sa ar maximal tillåten utlåning 1800 00SEK.

Dessa 180 000SEK satts sedan in på banken igen och da ar har de tillåtelse att lana ut 90% av 180 000SEK = 162 000SEK.

Totala insättningar i banken ar nu 200K +insättningen av de andra utlåningsaktiviteterna 180K + 162K = 542 000SEK.

Nu har vi en ekonomi med en monetär bas på 200KSEK och utlovade krediter (kontotillgodohavanden hos allmänheten) på totalt 542 000SEK.

I förlängningen ser det ut så här raknat på samma exempel som ovanför.

Exempel 1 bank i monopolstallning
Nr. Antal gånger utlånat
A. Kapital insatt på banken
B. Kumulativa insättningar
C. Lån utställt från banken
D. Reserv kvar I banken per lån. 10%

Nr........A..............B..............C... ..............D......
1 200,000.0 kr …200,000.0 kr… 180,000.0 kr …20,000.0 kr
2 180,000.0 kr …380,000.0 kr …162,000.0 kr …18,000.0 kr
3 162,000.0 kr …542,000.0 kr …145,800.0 kr …16,200.0 kr
4 145,800.0 kr …687,800.0 kr …131,220.0 kr …14,580.0 kr
5 131,220.0 kr …819,020.0 kr …118,098.0 kr …13,122.0 kr
6 118,098.0 kr …937,118.0 kr …106,288.2 kr …11,809.8 kr
7 106,288.2 kr …1,043,406.2 kr… 95,659.4 kr… 10,628.8 kr
8 95,659.4 kr …1,139,065.6 kr… 86,093.4 kr …9,565.9 kr
9 86,093.4 kr …1,225,159.0 kr… 77,484.1 kr …8,609.3 kr
10 77,484.1 kr… 1,302,643.1 kr… 69,735.7 kr …7,748.4 kr
11 69,735.7 kr …1,372,378.8 kr …62,762.1 kr …6,973.6 kr
12 62,762.1 kr …1,435,140.9 kr… 56,485.9 kr …6,276.2 kr

Som ni ser så har banken efter 12 utlåningsrundor skapat 1,435,140.90SEK ifrån de 200,000SEK som sattes in från början.

Den finita gränsen pa hur mycket kreditpengar som ar tillåtet att stalla ut inom fractionl reserve banking i bankväsendet med en monetär bas pa 200K SEK far man fram genom en formel, ofta kand som kreditmultiplikator.

X=Antalet krediter som kan skapas.
D=Deposits (insättningar) 200,000SEK
C=Reservkrav 10%
dar
(1-C)/C = Kreditmultiplikator

X=D*(1-C)/C

X=200,000*(1-0.1)/0.1

X=200,000*(0.9)/0.1

X=200,000*9

X=1,800,000SEK.

En monetär bas på 200 000SEK kan alltså upprätthålla maximalt utställda krediter av finansväsendet på totalt 1,800,000SEK vid en likviditetskvot på 10%. Kreditmultiplikatorn (1-C)/C) ar alltså 9.

Processen som ar beskriven ha ovanför kallas bl.a for:

Kreditsträckning, kreditmultiplikator (credit multiplier), havstång (leverage), fractional reserve banking eller ”banker skapar sin egen monetära bas”

Notera också att 200 000SEK ar ”faktiska pengar” och resterande 1 600 000 ar enbart noterade i bankväsendets bokföring och används som ”faktiska pengar”. Bada typen av pengarna ar olika former av krediter vilket vi går igenom lite närmare senare.

Kravet på reserv ar ena nyckelfaktorn in restriktionen for laglig mängd krediter i förhållande till pengar utgivna av Riksbanken. Den andra nyckelfaktorn är allmänhetens propensitet till att hålla kontanter, dvs hur mycket fysisk fiatvaluta som cirkulerar i samhället. Att göra ett uttag i kontanter ar i princip att begära betalt for den fordran du har pa din bank. Banken har bara mojlighet att betala i man av kortsiktig tillgång av sedlar och storleken på dess reserver. 


Vad har vi lärt oss?

Vad som ar viktigt att förstå ar att en bank lånar inte ut existerande reserver. Den lånar ut nya krediter (pengar) som den själva skapat genom en kontering. Det görs genom att öka skuldsidan och tillgångssidan samtidigt.

Ett normalt bolag kan inte bokföra nya pengar på detta vis da det ar olagligt att själv skapa pengar, sa banken har en särstallning gällande kreditgivning, eller skapandet av skuld. En skuld en bank skapar ar giltigt betalningsmedel universellt medan en privat skuld bara ar gångbar beroende på mottagaren. Bankens skuldgångabarhet har etablerats med ett tvang for betalning av skatt på allt arbete och produktion i samhället vilket indirekt tvingar medborgaren att använda detta monetära fiducium framfor alla andra.

Detta fenomen pekar kritiker pa som essensen for ”Debt slavery eller Debt pionage”, dvs att helt stå utanför detta monetära skuldsystem inte ar ett val da arbete kräver betalning i skuldbevis.

 "Den som är satt i skuld är inte fri”  - Göran Persson

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
December 2008 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards