Alla inlägg under december 2008

Av Sunda Pengar - 31 december 2008 06:25




De 6 länder som har kommit överens om att skapa en ny valutaunion som kommer att möjliggöra startandet av en för unionen ny centralbank och möjligheter till att släppa peggen mot USD som gett upphov till starkt inflatoriskt tryck inom landet.

De 6 länderna är Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade Arab Emiraten och Oman är förmodligen ingen slump då det alla har en ”positiv” inställning mot USA rent generellt så vi kan anta att USA stödjer förslaget.

Var den nya centralbanken ska ligga rent fysiskt är ännu inte bestämt. Målet är att den monetära unionen ska vara implementerad till 2010.


ANNONS
Av Sunda Pengar - 29 december 2008 09:46



Den 4 december i år anklagades Robert Rubin, Obamas blivande och närmaste rådgivare (Se min tidigare artikel om Robert under Obama) för medverkan och aktivt utnyttjat en ponzi scheme som får Robert Madoffs att se oambitiös ut.

Robert tillsammans med före detta VD Chuck Prince är ankalde för en mörkläggning av en Ponzi struktur gällande försäljning av derivat utan egentligt värde i en komplex säljstruktur.

De ska sedan ha sålt dessa derivat till Citibank och sedan gömt dem i olika skalbolag för att få balansräkningarna att ser bättre ut.

Innan luften gick ut ur denna bluff kasserade de båda ut mer än 50 Miljoner USD i suspekta aktieförsäljning i Citi och därmed gjort sig berikade med insider information.

I åklagandet står det:

The amended suit called the actions of Citi leaders "a quasi-Ponzi scheme" to hide troubles - and keep Citi stock afloat while insiders unloaded about 3 million shares between Jan. 1, 2004 and Feb. 22, 2008 for huge profits.


Vidare så har media nästan helt låtit bli att rapportera vad Obamas närmaste medarbetare har varit involverad i förutom i New York Post.

Madoffs pyramidspel har ätits med hull och hår medan detta, nästan 4 gånger större härva går obemärkt i media. Som vanligt osar det katt i Amerikansk media.

ANNONS
Av Sunda Pengar - 23 december 2008 08:46


Peter Schiff på FOX news där han förutser recessionen och den hårda kritik han möter av ogenomtänkta hardliners som medvetet försöker få bort kredibiliteten i vad Peter förmedlar. 


En av höjdpunkterna:


Peter. Its not wealth that’s incresed in the past few years. We haven’t increase our productive capacity. Allt that has increased is the paper value of our stocks and real estate and that’s not wealth.

Pundit. Of course it is!

When the paper values have evaporated, all that will be left is the debt we accumulated with foreigners.

Pundit: You are way off base, there is nothing out ther that tells us that we wont have a nice slowdown.
 


Tråkigt när väl underbyggda argument möts med ignorans som ett trovärdigt motargument. 


Mycket sevärt klipp hursomhellst. Blir juluppehåll på bloggen men tillbaka när bankerna öppnar igen.

Av Sunda Pengar - 22 december 2008 09:34

Världens hemligaste centralbank, Federal Reserve, håller på att måla in sig i ett hörn efter påtryckningar från Bloomberg som gjort en mycket sällsynt bra journalistisk insats och helt enkelt frågat vad FED spenderar alla pengar på.

Som jag skrivit om tidigare så nekade FED att ge ut informationen som Bloomberg krävde under freedom of information act. I FEDs iver att neka dom all information gjorde de något mycket ovanligt, de erkände rakt upp och ner att FOI inte var tillämplig på FED eftersom det är en PRIVAT ORGANISATION.

Mycket och många har diskuterat om strukturen kring Federal Reserve och dess legala gråzon och halvstatliga struktur, men en del av staten är det i alla fall inte.

Vad bloomberg frågar om är hur världens största pantbank spenderat 1.5biljoner USD i ett av sina trash for cash program och vilka banker som favoriserats. En inte så illa pinkad gissning är att mycket har gått rakt till medlemsbankerna av FED som inte är blyg med att favorisera sig själv när det är dags för finansiella gåvor.

Så mycket för en organisation som tydligen ska vara oberoende….



Och så lite mera positiva centralbanksnyheter. Ukrainas centralbank är anklagad för att konstlat hålla nera kursen på deras valuta. Anledningen är att ett antal banker har köpt dollar och Euros för stora belopp och när valutan blir starkare igen, ta in vinsterna.

Centralbanken besvarar anklagelserna med att skylla på en cynisk regering och pekade sedan ut att Ukraina snart går i konkurs på grund av dåliga finanser.

Av Sunda Pengar - 19 december 2008 05:36

Ecador tillhör ett i raden av många länder som har gått igenom tunga lån från världsbanken och därefter inte haft möjlighet att strukturerar sina återbetalningar.

Mitt i en finanskris är det inte ovanligt att länder inte kan betala sina statsväxlar vilket betyder konkurs i princip för nationen.

Rafael Correa, Ecuadors president beskriver skulderna såhär:

"as president I couldn't allow us to keep paying a debt that was obviously immoral and illegitimate"


De internationella institut Rafael pratar om syftar på Världsbanken och andra internationella låneorganisationer som han kort och gott beskriver som ”monster”.

Ecuador skuldsattes på 70talet under flaggen av IMF och privata konsultorganisationer t.ex MAIN, gjorde olika ekonomiska studier på landets resurser och vilken infrastruktur som skulle behöver för att kunna exploatera dem.

Steg två bestod i att kraftigt överdriva tillväxten landet skulle åtnjuta i termer av BNP som konsekvens av dessa infrastrukturprojekt.

Steg tre var att övertyga ledarna på olika sätt hur dessa lån skulle lyfta landet upp ur fattigdom och skuldsätta dem till den grad då det aldrig skulle ha möjlighet att återbetala.

Steg fyra är att svälta landet på kapital. Lånen som skulle gå till de stora projekten lämnade aldrig USA då de sker under villkoren att amerikanska entreprenörsfirmor ska sjösätta programmen vilket innebär att pengarna aldrig lämnar USA i praktiken och omsätts då inte i värdlandet.

Världsbanken har mer eller mindre erkänt att de sysslade med vad som kallas ”Predatory lending” eller medvetet djupt skuldsatt nationer med intentionen att det inte ska kunna återbetala.

“It’s practically the same obligation being discounted and forgiven again and again,” Porzecanski said. “It could well end up being a more punishing restructuring than Argentina has delivered.”

Fördelen med att slänga in ett land i konkurs är att man kan erbjuda debt restructuring eller omorganisering av lånen. Efter att man varit så pass givmild måste landet göra en rad koncessioner av deras statliga tillgångar och sälja av dem till internationella organisationer och sedan börja om cykeln.

Om programmet lyckas riktigt bra så kan man lyckas införa en dollarisering av landet vilket i praktiken innebär att de aldrig kommer att ha en betalningsförmåga då de inte aktivt kan styra sin penningmängd.

Ecuador lånade initialt 3 biljoner USD vilket de har defaultat på ett par gånger redan sedan deras första lån och idag är skulderna efter alla ränteeffekter på ca 10 biljoner.

De privata skulderna är de mest dyra och står för 44% av landets alla räntekostnader.

Vad Rafael gör idag är däremot historiskt. Han har i princip förklarat att deras skulder är olagliga, omoraliska och därmed vägrar att betala dom och förklarar landet tekniskt insolvent trots att de har betalförmåga.

This country is not one where the culture puts any value on paying debt,

Den här ekonomiska revolution Ecuador sjösätter kommer inte att ses med blida ögon av etablissemanget och kommer att följas mycket noga. Går Ecuador igenom med det här och slutar att betala av alla sina utländska skulder vore det det första av sitt slag.

Det innebär också som konsekvens att de måste lämna dollarn som deras valuta och återinföra en egen mycket snart då det kommer att bli utfrysta internationellt.

Helt klart en spännande utveckling och vi får se vad som händer. Blir det här lyckat så är det möjligt att många Latinska länder kommer att följa exemplet och göra sig fri internationell usury.

Av Sunda Pengar - 18 december 2008 09:06

.

Bloggen växer stadigt med fler läsare dag för dag. Bloggutförandet var inte grundavsikten men blev en bekväm lösning jämfört med att lära mig hemsidebyggande.

Jag vill gärna ha in åsikter om vad ni läsare vill läsa om. Är det viktiga en stadig ström av intressanta nyheter eller mer analyserande artiklar men mindre uppdateringar på sidan?

Lämna gärna kommentarer om hur ni vill se att innehållet utvecklas eller om jag ska fortsätta I nuvarande format.

MVH

Sunda Pengar

Av Sunda Pengar - 17 december 2008 08:34

Ränta på ränta eller compund interest.

Det här avsnittet kommer att gå igenom de enkla principerna med ränta på ränta effekter och dess grundläggande matematiska egenskaper.



Mycket har sagts genom historien om ränta på räna (fomulan i bilden) och det påstås att Einstein ska ha definerat compund interest som ”The most powerful force in the world” men det finns inga bevis för det uttalandet.

Däremot finns det beskrivet i bibeln som usury och i antikens Grekland hade Aristotales följande att säga:

“The taking of interest is contrary to nature because money by nature cannot produce anything and is intended only to serve the purpose of exchange,”

Själv brukar jag sammanfatta compunding interest såhär: ”Compounding interest är vad alla matematiker vet, vad alla revisorer räknar på och alla nationalekonomer ignorerar.”

Enkel ränta.

Man brukar skilja på enkel ränta och ränta på ränta beräkningar.

Enkel ränta beräknas alltid på principalen, dvs den ursprungliga mängden lån eller sparande. Ränta som redan har ansamlats blir inte underlag för nya ränteberäkningar efter skuldens löptid.

Exempel.

År 1
Lån 5000
Ränta 5%

Räntekostnad år 1 = 5000 * 0,05 = 250

År 2

Räntekostnad år 2 = 5000 * 0,05 = 250
Total räntekostnad 500.

Enkel ränta är alltså en linjär funktion där räntan förblir oförändrad över tid och ökar och minskar proportionerligt med storleken på principalen.  Se graf.
Enkel ränta


Ränta på ränta (se bild för formel)

Ränta på ränta beräknas alltid på principalen plus tidigare ackumulerad ränta, dvs den ursprungliga mängden lån eller sparande plus erhållen ränta. År 1 blir kostnaden densamma som enkel ränta förutsatt att vi räknar på årsbasis.  År 2 läggs räntan på principalen från lån år 1till år 2.

Exempel.

År 1
Lån 5000
Ränta 5%

Räntekostnad år 1 = 5000 * 0,05 = 250

År 2

Räntekostnad år 2 = 5250 * 0,05 = 262,5
Total räntekostnad 512,50.

Den viktiga skillnaden här är att räntekostnaden ökar vid varje utgången löptid för en kredit. Funktionen är alltså inte linjär utan exponentiell. Det innebär att ju längre tid som går, desto snabbare ökar skulden. Räntekostnaden är alltså inte proportionerlig till den ursprungliga principalen över tid. Se graf.  (Grafen visar också skillnaden mellan ränta på ränta beräknad per månad, kvartal och år) Graen visar utvecklingen över en 20 årsperiod och 50 årsperiod.


Ränta på ränta
Exponentiell tillväxt

Nedanför ser ni en exponentiell tillväxtkurva. Vad som gäller universellt med alla typer av exponentiella kurvor är att initialt ökar mängden sakta för att sedan sakta med stadigt öka till den i slutet av serien har explosionsartad tillväxt.

Exponentiell kurva

En exponentiell tillväxtkurva med en finit tillgång, t.ex produktion av elektricitet är matematiskt omöjligt att långsiktigt underhålla.

Hur kurvan utvecklas då det gäller ackumulerad ränta beror helt och hållet på räntesatsen. Räntan bestämmer hur lång tid det tar att fördubbla en given mängd över en tidsserie. Detta är känt som regeln om 2.

Vid en given penningmängd, oavsett vad den startar på, är tiden tills sparandet har fördubblats alltid samma vid en specifik penningmängd.

Detta tar man enkelt reda på genom att ta tillväxtparametern, i detta fallet räntan och dela den med 72 och du har en approximation som gäller upp till 20%.

Exempel.

Vid ett kapital på 500 vid 5% ränta så har kapitalet fördubblats efter 72/5= 14.4 år.

Om Riksbanken har bestämt att inflationen i svensk ekonomi ska vara 2% över en viss framtid förväntar de sig att priserna ska fördubblas på konsumentvaror varje 36 år (72/2).

Dubbleringstid för sparande givet olika procentsatser.

Dubbleringstid   

Ränta - Antal år      
1%    …    72
2%    …    36
3%    …    24
4%    …    18
5%    …    14
6%    …    12
7%    …    10
8%    …    9
9%    …    8
10%    …    7
11%    …    7
12%    …    6
15%    …    5
18%    …    4
20%    …    4



Regeln om dubbleningstid är en approximation. Framöver när du tänker på ränta kan du tänka på det som fordubblingstid.


I kommande delavsnitt ska vi titta närmare på vilka effekter ränta på ränta har och ekonomisk teori.

Av Sunda Pengar - 16 december 2008 10:58

I en bisarr tvist under finanskrisen där likviditet är det största problemet på världsmarknaderna så lider Hong Kong av överlikviditet.

Detta blir ett problem då då HK har fast växelkurs mot dollarn. Om USA väljer att gå mot 0 ränta får vi några riktigt ovanliga sidoeffekter i HK.

Om USA gör det så kan HK räntan sjunka till negativa siffror, d.v.s att du blir tvungen att betala för att deponera pengar i banken, som på den gamla goda tiden. Sannolikheten att det blir så är dock låg, men är ett bisarrt och intressant scenario. Jag vet inte om någon annan FRB bank som gett negativ ränta historiskt.

När krsien med Leehman Brothers startade så blev det en enorm efterfrågan på HK likviditet från investerare som sålde av sina investeringar utomlands och tog hem pengarna och ett stort antal investerare som avslutade sin hävstångs carry trade mot andra valutor, typfallet USD, AUD och andra för att köpa tillbaka HKD.

Detta har stärkt HKD mot USD vilket tvingat Kong Kong Monetary Authority (se bild) att salja v local valuta i massiva kvantiteter för att förhindra HKD appreciering mot USD.

Med så mycket excess likviditet brukar i normalfallet räntan gå under USD för att locka opportunister att investera i andra valutor för att göra en vinst på ränteskillnaden mellan valutorna.

Nu när libor ligger runt 0.13% finns det inget initiativ att ge valuta spekuleringarna så mekanismen har slagits ur spel. Kortsiktigt kommer Hong Kong myndigheterna att fortsatt salja nya pengar for att mota efterfrågan men om detta får inflatoriska tendenser så blir en negativ insättningsränta en klar möjlighet.

Presentation

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Fractional Reserve Banking med Blogkeen
Följ Fractional Reserve Banking med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se